Klicka på illustrationen för att se den i större format.

Barn som drömmer om att bli ompysslade lika ofta av sina pappor som av sina mammor får vänta i 195 år. Så långt har vi kvar till ett jämställt vabbande i Sverige, världens mest jämställda land, visar siffror som Försäkringskassan tagit fram åt Arbetet.

Föräldraledigheten och den tillfälliga föräldrapenningen för vård av sjukt barn (vab) infördes 1974. Sedan dess har pappors andel av de cirka fem miljoner vabbdagar som tas ut av båda föräldrarna årligen minskat eller i bästa fall stått still, beroende på hur man räknar.

Från 1989 kan Försäkringskassan räkna vabbdagarna för sig, och enligt den statistiken har papporna ökat sitt vabbande med 1,7 procentenheter på nästan ett kvartssekel. Ökningstakten i pappornas föräldraledighet har däremot varit tio gånger större under samma period.

En förklaring är, enligt Försäkringskassans familjeekonomiska talesperson Niklas Löfgren, att många pappor vobbar i stället, det vill säga vabbar och jobbar samtidigt.

– Jag tror att det i dag finns ett stort antal män som jobbar hemifrån och struntar i att ta ut ersättningen.

Det är också betydligt vanligare med utfyllnadsavtal som täcker upp inkomstförlusten i den kvinnodominerade offentliga sektorn än i den privata sektorn där de flesta pappor jobbar. Något som cementerar den redan ojämna fördelningen av föräldraledigheten och vabbdagarna mellan könen.

– De olika villkoren i avtalen hämmar jämställdheten, säger Niklas Löfgren. Som statsanställd får jag 90 procent av min lön även över taket i försäkringen när jag vabbar, men det får inte en som är anställd i privat sektor.

Det finns väldigt lite forskning kring vabbande, men just nu är det föremål för ett antal studier på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Ann-Zofie Duvander är docent i sociologi och forskar om familjepolitik. Hon berättar att det finnas en mängd orsaker till den mycket långsamma ökningstakten i pappors vabbande.
­

– Jag skulle inte tala om någon takt, det finns inte ens en trend. Det har stått still från starten helt enkelt.

Det hänger delvis ihop med själva beslutsprocessen i familjerna samt att fler kvinnor jobbar deltid, tror hon. Det är ofta på morgonen man upptäcker att barnet är sjukt och fattar ett snabbt beslut om vem som ska stanna hemma.

– Det skulle vara ännu mer ojämnt fördelat om det inte vore så.

Pappor tjänar dessutom mer och ligger betydligt oftare över inkomsttaket i försäkringen. Kravet på att man ska ha intyg från dagis, som nyligen slopades, tror Ann-Zofie Duvander också kan ha hindrat papporna.

– Blir det för krångligt att använda försäkringen avstår man.

Att ekonomin spelar en viktig roll kan man också se i familjer där mammor tjänar mer än pappor. Där är det mer jämställt än i familjer där pappor tjänar mer.

– Högt betalda pappor tar ofta inget vab alls.

Charlotta Magnusson, som forskar om familjens betydelse för lönegapet mellan könen, konstaterar att kvinnor har lägre lön än män, föräldrar lägre än icke föräldrar, mammor lägre än pappor, samt att lönegapet är störst mellan män och kvinnor som har barn. Något som delvis kan förklaras med föräldraledighet och vab, även om gapet står kvar när barnen blir större.

– Dels kan det hänga ihop med att kvinnor fortfarande tar största ansvaret för hemmet och familjen, dels med olika möjligheter på arbetsmarknaden.

Till exempel att arbetsgivarna eventuellt hellre väljer en pappa än en mamma eftersom man förväntar sig att hon kommer att vabba mycket.

Och vabbar man mycket kan det få konsekvenser för lönen, berättar Katarina Boye, som forskar om hur föräldrar fördelar vab samt hur det påverkar löneutvecklingen.

– Det är möjligt att man förlorar i kompetens, men det kan också sända signaler till arbetsgivaren att det inte är någon idé att satsa på en person som är hemma så mycket, vilket kan påverka lönen på sikt. Det finns dock inte så mycket forskning om det här ännu.

Men ekonomin är bara en av förklaringarna, också kön spelar en viktig roll, förklarar hon.

– Bland par som tjänar ungefär lika mycket står papporna fortfarande för mindre än hälften av vabbandet.

Enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) är nio av tio som tar deltidsföräldraledighet, det vill säga går ner i arbetstid för att vara hemma med barn, mammor.

– Dessutom är pappor mindre benägna att jobba deltid än andra män. Den tiondel av alla män som jobbar deltid gör det framför allt av andra anledningar.

Mycket av ojämställdheten i familjen hänger ihop med hur det ser ut på arbetsmarknaden, och tvärtom, berättar Katarina Boye.

– Vabbandet har sannolikt effekt på löneutvecklingen – samtidigt som vi vet att löneskillnaderna påverkar hur män och kvinnor fördelar vabbandet hemma.

Man behöver inte vara forskare för att förstå hur det hänger ihop. Det räcker med en snabb titt på tabellerna i SCB:s ”På tal om kvinnor och män – lathund om jämställdhet” för att kunna se hur cirkeln sluts: Ojämställt föräldraskap leder till ojämställda löner som leder till ojämställt föräldraskap som …

– Vill man bryta cirkeln måste man satsa på bred front, säger Katarina Boye.

Av SCB:s lathund framgår att vi har en hyfsat jämn löneutveckling och lägger ner ungefär lika mycket tid på hemarbetet tills vi får barn.

Men så fort vi blir föräldrar börjar vi dra ifrån varandra och sedan växer gapet mellan könen snabbt. I betalt och obetalt arbete, i föräldraledighet och vab, i lön och pension.

Och enligt SCB ökar männen sin andel av det obetalda hemarbetet mycket långsamt – med åtta minuter per vardagsdygn under de senaste 20 åren för att vara mer exakt. Det innebär att vi blir jämställda i hemmet om 150 år, om den positiva trenden håller i sig vill säga.

Så vill partiledarna sätta fart på pappor

• »Tur att ingen av oss är lat«

Hur hittar man ett sätt att dela på arbetet?

Många reformer under åren

1974 Föräldrapenningen införs och ersätter den tidigare moderskapsförsäkringen. Män får då ersättning på samma villkor som kvinnorna. Föräldrar har rätt till 180 dagar.

1980 Havandeskapspenning införs för kvinnor som har fysiskt ansträngande arbeten. Fadern får rätt till föräldrapenning i 10 dagar i samband med förlossningen.

1986 Tillfällig föräldrapenning för sjuka barn införs. Begreppet vabba föds.

1988 Tillfällig föräldrapenning ges upp till 90 dagar per barn och år.

1990 Tillfällig föräldrapenning förlängs till 120 dagar per barn och år.

1995 Mamma/pappamånad införs och föräldrapenningdagarna blir 450.

2002 Föräldrar som blir sjuka och inte kan vårda sitt barn kan överlåta åt någon annan att vabba med barnet.

2008 ”Jämställdhetsbonus” införs, som ett skatteavdrag vid uttag av föräldrapenning. Maximal bonus om dagarna tas ut jämlikt.

2012 ”Dubbeldagar” införs. Föräldrar får ta ledigt tillsammans upp till 30 dagar under barnets första levnadsår.

(Detta är endast ett urval av reformerna i försäkringen)