20 000 styrelseplatser står tomma

Tre av fyra platser för arbetstagare i ­bolagsstyrelser står tomma. Antalet företrädare för de anställda i bolagsstyrelser minskar och ­facket går miste om möjligheten att påverka ­besluten i styrelserummen.

Det är PTK som undersökt antalet arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser vid två tillfällen. År 1989 fanns 12 000 arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser registrerade hos Bolagsverket, i år hade siffran sjunkit till 7 500. Det är en minskning med 40 procent.

PTK, som är en samverkansorganisation för 25 tjänstemanna­fackförbund, tycker att det är all­varligt att facket inte utser styrelserepresentanter.

– Det är inte klokt egentligen. Det här är en rättighet vi har och den ska vi utnyttja, säger Eva Karnehed, som är utbildningschef hos PTK och bland annat utbildar personalrepresentanter i bolagsstyrelser.

Lagen om styrelserepresentation för privatanställda ger personalen på företag med mer än 25 anställda rätt att utse egna representanter till bolagsstyrelsen. Enligt PTK:s beräkningar finns det runt 20 000 platser i bolagsstyrelser som borde tillsättas av fackliga.

LO har en del av skulden till att de står tomma, enligt Eva Karnehed. PTK bekostar själva utbildningen av arbetstagarrepresentanterna medan LO kräver att arbetsgivarna ska betala utbildningen, vilket lett till att färre LO-företrädare fått utbildning och tagit plats i bolagsstyrelserna.

Andra förklaringar kan vara att många inte känner till rätten att utse personalföreträdare och att det har blivit tuffare på arbetsplatserna. Det har blivit svårare att få folk att ställa upp, och många uppfattar också att besluten ändå fattas någonstans utanför styrelse­rummen, framför allt i utlandsägda bolag.

Även LO beklagar att färre fackliga tar plats i styrelserummen. Sofie Rehnström, jurist på LO, tror, liksom Eva Karnehed, att den största anledningen är bristande utbildning sedan alliansregeringen drog in studiefinansieringen för bolagsstyrelserepresentanterna.

– Vi hade en omfattande och mycket bra utbildning innan dess. Vi tycker att det nu är arbetsgivarna som ska stå för kostnaderna och det leder till betydligt färre utbildade.

Det är dock är upp till de enskilda LO-förbunden att avgöra om de betalar kurserna om företagen vägrar.

Sofie Rehnström tycker att det är viktigt att facket tar plats i bolagsstyrelserna. Det är ett sätt att försäkra sig om att styrelsen tar hänsyn till arbetstagarna i sina beslut, men hon tillägger att det ändå kan vara bättre att avstå från styrelseposter om man inte har tillräckliga kunskaper.

– Arbetstagarrepresentanter har samma juridiska ansvar som andra ledamöter i styrelserna, och vi vill inte sätta in människor som inte har fått en ordentlig utbildning så att de kan fullgöra uppdraget på ett bra sätt, säger hon.

PTK har också genomfört en enkät bland arbetstagarrepresentanter, vd:ar och ordförande i bolagsstyrelser. Den visar att hälften av personalföreträdarna anser att de har verkliga möjligheter att påverka viktiga styrelsebeslut. Vd:ar och styrelseordföranden har dock en mer negativ bild av arbetstagarnas representanter. Många anser att de inte bidrar särskilt mycket till arbetet i styrelsen, i alla fall inte när det gäller ekonomiska och strategiska beslut.

Göran Jacobsson
Johanna Wreder

Läs också:

Styrelsearbetet: Insyn, men sällan makt

Enkät: Så funkar styrelsearbetet för oss