Styrelsearbetet: Insyn, men sällan makt
Facket får viss insyn, men möjligheterna att påverka i styrelserummen är små, även om arbetstagarna är representerade. Det visar både forskning och en undersökning från fackförbundet GS.
Nästan var fjärde styrelserepresentant från GS tycker att styrelsearbetet inte ger inflytande och insyn alls. Hälften säger att det bara gör det till viss del, enligt en undersökning som GS gjort tidigare i år.
– Det är alldeles för dåligt och visar att lagens intentioner inte uppfylls, säger Magnus Lindberg, ombudsman på förbundet.
Även forskning visar att fackets möjlighet att påverka är begränsad. De anställdas representanter kommer ofta in sent i beslutsprocessen när ärendena redan är färdigberedda och problemen formulerade.
– Löntagarföreträdarna får rollen att legitimera och förankra ledningens idéer i stället för att bidra med viktiga kunskaper som kan förbättra besluten, säger Klas Levinson, doktor i företagsekonomi, som gjort flera studier på temat.
Hälften av GS representanter saknar också styrelseutbildning, vilket gör att de kanske inte kan utföra uppdraget på bästa sätt.
– Nästan åtta av tio i vår undersökning tror till exempel att någon form av tystnadsplikt följer med styrelseuppdraget. Det är inte sant, och det borde vi ha gett dem utbildning så att de känt till, säger Magnus Lindberg.
Oavsett hur utbildningen ska finansieras tycker han att fackförbunden måste skapa strategier för hur styrelserepresentation ska fungera. GS har som ett första steg hållit en videokonferens för sina bolagsrepresentanter. Målet är att bygga upp en organisation för att stötta dem.
– Lagen om styrelserepresentation ger oss fackliga enorma möjligheter som vi varit alldeles för dåliga på att utnyttja. Vi måste bli bättre, säger Magnus Lindberg.
Klas Levinsons forskning visar dock att både fack och arbetsgivare ändå är ganska nöjda med lagen, trots att arbetsgivarna slog bakut när den infördes för 40 år sedan.
– Företagsledare har nog insett att de inte offrar särskilt mycket makt. Lagen har inte rubbat maktförhållandena nämnvärt.
Läs också:
20 000 styrelseplatser står tomma
