Foto: Mats Andersson

Vd Anders Thorson, platschef Patrik Dahlin och klubbordförande Kristina Wallin berättar att genusarbetet också har förändrat bankens bemötande av kunderna.

 

Strukturer och murar del 2. Hälsinglands Sparbank tjänar mer pengar än någonsin. Bättre lönsamhet var också triggern när genusarbetet inleddes.
– Men vet du, nu tycker jag nästan den största vinsten är klimatet och att allas kompetens tas till vara. Männi­skosynen, rättvisan och allas lika värde, säger vd Anders Thorson.

Sparbanken i Hudiksvall ligger i lokaler med stora fönster och vacker utsikt över hamnen. Organisationskulturen innanför väggarna var dock inte lika vacker, utan begränsade utvecklingen.

Vd Anders Thorson kan se det, så här i backspegeln.

”Triggern” var ett seminarium med inriktning på genus. Han gick dit ganska nonchalant. Men en genomgång av Fortune 500-listan, de lönsammaste företagen, fick honom att haja till. Det mest framgångsrika företagen hade flest kvinnor i ledningen.

– Jag gick tillbaka till jobbet och tänkte: Det här måste vi satsa på.

Ändå visste han inte riktigt hur. Avgörande blev att företaget fick möjligheten att vara med i forskningsprojektet om genusmedvetet ledarskap, som också Ericsson i Hudiksvall deltagit i (läs artikeln här).

– Tipset är att ta hjälp från början, säger Anders Thorson nu, efter att sex utbildningsdagar genomförts för cheferna och en för övriga anställda.

Medarbetarnas utbildning ingick inte i forskningsprojektet, men de har varit väldigt värdefulla, säger han.

Kristina Wallin är klubbordförande för Finansförbundet och rådgivare på banken. Hon tror inte heller att banken skulle ha kommit lika långt utan medarbetardagen och berättar om en detalj som synliggjordes: kaffeveckan.

Var och en har ansvaret för kaffekokningen två veckor om året. En del hade dock tyckt sig ha viktigare jobb att utföra. Könsmässigt blev det männen som slapp och kvinnorna som ställde upp.

Nu sköter alla sina veckor. Också platschef Patrik Dahlin.

– Det har ett symbolvärde, säger han.

Fast arbetslagen bestämde själva att vd skulle slippa.

– Jag tror det handlade om lönenivån, jag kostar ju lite mer, säger Anders Thorson.

Den företagskultur som tidigare rådde hade lett till att männen sökt sig vidare i hierarkierna och licensierat sig, vilket krävs för att ta hand om mer komplexa rådgivningar. I kassorna dominerade i stället kvinnorna.

Nu är det inte så längre. Anders Thorson vill inte kalla företaget jämställt, men det har kommit en bra bit på väg. Hela personalstyrkan används på ett nytt sätt, kvinnor får chefs- och expertroller, som de inte haft möjlighet till tidigare.

– Ett tag saknades det licensierade rådgivare. De som fanns var nästan bara killar. Och inga tjejer ville gå vidare den vägen – trodde vi. Men sedan visade det sig att det fanns sex tjejer som ville, som vi inte sett, inte uppmärksammat, berättar Patrik.

– Eller som vi inte tillåtit, säger Anders.

Också Kristina Wallin har vågat sig på att söka en ny tjänst inom företaget, även om hon inte fick just den.

– Vi har jättebra stämning. Nu känns det mer jämställt, och det är kul att kunna utvecklas, sammanfattar hon läget.

Företagsledningen gjorde en ”skugg­lönekartläggning”, för att ligga före. Några löner rättades till utan att facket behövde bråka inför lönerevisionen och det avtal som Finansförbundet har med Bankinstitutens arbetsgivarorganisation om att rätta till löneskillnader mellan kvinnor och män.

När Anders Thorson och Patrik Dahlin träffar andra vd:ar och chefer försöker de sprida sitt framgångskoncept. Nyss hörde de en vd prata om varför kvinnor inte sökte sig till hans bransch (en annan än finansbranschen) och motivera­de med att det var ”smutsigt”.

– Det är ren okunskap, de tror att de vet. De har inget begrepp om strukturer, karriärvägar, hur samtalen förs i fikarummen, säger Anders Thorson.

Målet är att få jämställdhetsarbetet integrerat i allt, säger de. Också i mötet med kunderna.

– Det kan handla om hur vi bemöter kvinnor och män, när de kommer på rådgivning som par, säger han.

Och så försöker de säkerställa att de inte behandlar företagare olika för att de är kvinnor eller män.

– Kundträffarna som vi hade förut med företagare, med hockey för männen och ”trädgårdsdax” för kvinnorna, hade vi inte reflekterat så mycket över.

De är borta nu.

Chefer och anställda på Sparbanken i Hälsingland har också intagit ett normkritiskt perspektiv överlag.

Effektiviteten har ökat och banken har aldrig tjänat så mycket pengar som i fjol. Genusarbetet har stor bäring i resultatet, det är de övertygade om.

– Men att vi fortsätter arbetet handlar främst om att vi tror på männi­skans lika värde, och på rättvisa, säger Anders.

– Grupperna har blivit bättre. Medarbetarna mår bättre och presterar bättre, säger Patrik Dahlin.

– Pengarna blir en bonus, säger Anders Thorson.

 

Mer Strukturer och murar:

•Ericsson vaknade – och såg klyftorna
•Snacka om struktur
•Tolvstegsprogram för maktberusade

 

Ny struktur och kultur

Hälsinglands sparbank

70 procent av de ­anställda på Hälsinglands sparbank är ­kvinnor. Banken har sju kontor och totalt 90 anställda.

Förändringar märktes i ­strukturen (kompetenshöjning för alla, mindre maktkamp, fler lyssnas på): På ett viktigt kundmöte bad chefen till exempel en duktig kvinna från kontoret tala, tidigare kallades en manlig expert från huvudkontoret in.

... men också i kulturen (upp­fattningar, normer, ideal): Nu ses det till exempel som okej att vilja jobba i kassan och utvecklas där. Männen får inte längre extra beröm för att de plockat ur diskmaskinen.