Knölig övergång från fas 3 till extratjänster
I höst startar avvecklingen av det hårt kritiserade fas 3. I stället för sysselsättning ska de långtidsarbetslösa slussas ut i arbete eller studier. Men nu befarar Arbetsförmedlingen att åtgärderna inte är tillräckliga.
Ska långtidsarbetslösa börja arbeta behöver de handledning och introduktion. Och det är inte helt enkelt att få ihop, säger Agneta Jöhnk, SKL.
Sedan den 3 augusti har det varit möjligt för långtidsarbetslösa i fas 3, eller sysselsättningsfasen som det numera heter, att studera på högskola, folkhögskola och Komvux med bibehållet aktivitetsstöd. Detta som ett första steg i avvecklingen av alliansens hårt kritiserade tredje fas i jobb- och utvecklingsgarantin, där drygt 36 000 långtidsarbetslösa befinner sig i dag.
Och den 25 augusti meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att avvecklingen dragit i gång på allvar.
– Jag känner en oerhörd press från mina väljare att när vi går till val 2018 kunna visa att vi klarat av den här stora utmaningen, sa Ylva Johansson på en presskonferens.
Genom så kallade ”extratjänster inom välfärden” – en form av lönebidragsarbete som i mycket liknar de gamla plusjobben – ska de långtidsarbetslösa slussas tillbaka till arbetslivet. I början av 2016 hoppas regeringen helt kunna stoppa inflödet av långtidsarbetslösa till fas 3. Och i december 2019 ska åtgärden vara helt avvecklad.
De nya extratjänsterna kommer främst att förläggas inom offentlig sektor – skola, äldreomsorg och sjukvård – och från den 1 november kan deltagare i fas 3 byta ut sysselsättning mot arbete med avtalsenlig lön.
Men Sveriges kommuner och landsting (SKL) varnar för att kommuner och landsting kan få svårt att skaka fram de 20 000 extratjänster om året som regeringen planerat för.
– Jag vet inte riktigt hur det är tänkt. Ska långtidsarbetslösa börja arbeta behöver de handledning och introduktion. Och det är inte helt enkelt att få ihop, säger Agneta Jöhnk, ansvarig för arbetsgivarfrågor på SKL.
Extratjänsterna kommer inte att ersätta befintliga jobb, utan fungera kompletterande. Det kan röra sig om sysslor som att duka fram frukost, fylla på förråd på äldreboenden, eller fungera som ett extrastöd till elever på skolor.
Jeanette Azinovic, enhetschef på Arbetsförmedlingens förmedlingsavdelning, känner sig ändå säker på att både kommuner och landsting kommer att klara uppdraget, även om övergångsperioden kan vara knölig.
Något som bekymrar henne mer är bristen på åtgärder, eftersom hon inte tror att studier och extratjänster fungerar som alternativ för alla som i dag befinner sig i fas 3.
– Det är två jättebra verktyg, men vi tror att det måste till fler. Det handlar ändå om drygt 30 000 personer, och alla kan inte arbeta eller studera, säger hon.
I en intern PM som läckte ut från Arbetsförmedlingen i våras skriver myndigheten att det finns personer som ”står mycket långt från arbetsmarknaden och varken kommer vara aktuella för extratjänster i välfärden eller kunna tillgodogöra sig utbildning”.
Därför, skriver man, vill Arbetsförmedlingen behålla en del fas 3-platser, trots att programmet avvecklas.
– Vi ser det som en variant, under en övergångsperiod. Men vi är inte ute efter att bevara fas 3, säger Jeanette Azinovic.
Enligt Arbetsförmedlingens prognos ska antalet inskrivna i fas 3 ha minskat med 1 000 personer i december 2015, för att sedan fortsätta minska med drygt 7 000–10 000 personer om året fram till 2019.
Avvecklingen
Studier och extratjänster ska ersätta alliansens sysselsättning
• Det var 2007 som alliansregeringen införde det starkt kritiserade fas 3. De som stod längst från arbetsmarknaden skulle sysselsättas med göromål som inte konkurrerade med riktiga jobb. Inte heller fick fas 3-are studera. Den borgerliga regeringen ansåg inte att utbildningsmässig kompetenshöjning var rätt åtgärd för långtidsarbetslösa.
• Från den 3 augusti har inskrivna i fas 3 rätt att studera, om studierna kan leda till arbete.
• Och från den 1 november har personer i fas 3 rätt att byta ut sin sysselsättning med aktivitetsstöd mot extratjänst i offentlig sektor och avtalsenlig lön.
• I samband med avvecklingen vill regeringen också sänka anordnarbidraget från 4 950 kronor i månaden per person till 2 200 kronor. Detta för att undvika att anordnare tar ut övervinster
• Förslag i budgetpropositionen 2016:
– Nya möjligheter till yrkesutbildning i bristyrken vid folkhögskola.
– Studiemotiverande kurser på folkhögskola
permanentas.
– SFI-studier förlängs från sex till tolv månader.
– Möjlighet till deltidsstudier i sex månader.
LÄS OCKSÅ
