Explosion i psykisk ohälsa

Kvinnor är mer sjuka än män, och skillnaden ökar snabbt. Kvinnor betalar ett högt pris när deras strävan mot jämställdhet krockar med traditionell rollfördelning.

I rapporteringen om sjukfrånvaron är de alarmistiska uttrycken sedan länge utslitna. Men så som svenska kvinnors psykiska ohälsa ökar kan ordet ”explosion” vara befogat.

Kurvan stiger förvisso för båda könen, men brantast för kvinnorna. I Försäkringskassans statistik över pågående sjukfall med psykiska orsaker fanns knappt 20 000 kvinnor tredje kvartalet 2010. Fyra år senare var de 43 522. För diagnosen F43, ”anpassningsstörningar och reaktion på svår stress” (där utmattningsdepressioner ingår) handlar det om en fördubbling på bara ett par år.

Psykisk ohälsa har blivit den absolut vanligaste orsaken till att kvinnor inte kan gå till jobbet. Skrämd av den svenska sjukfrånvarons historia lät den förra regeringen utreda orsakerna.

Forskarna har pekat på kvinnors större ansvar för barn och hushåll som en orsak. Före första barnets födelse finns ingen större skillnad i sjukfrånvaro mellan könen, skrev Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i en undersökning 2011 om män och kvinnor i parförhållanden. Två år efter första barnets födelse är kvinnor sjukskrivna dubbelt så mycket som männen, en skillnad som sedan hänger i.

Men tvärtemot vad man kunde tro är kvinnorna i de mest jämställda paren inte friskare, visade Försäkringskassan 2013. I de fall kvinnan satsar för fullt på sitt arbete och delar ansvaret för barnen lika med mannen löper hon som störst risk för sjukskrivning. Till och med större än om hon yrkesarbetar mer än sin man och tar huvudansvaret för hem och barn.

Medan kvinnor som accepterar den traditionella fördelningen – deltidsjobb och huvudansvar för barnen – inte har någon förhöjd sjukfrånvaro.

– De här siffrorna är lite jobbiga att se, säger Margaretha Voss, analytiker vid Försäkringskassan. Att går ner till deltid kan vara ett sätt att hantera det dubbla ansvaret. Men det leder också till sämre pension.

Att jämställdhet (eller strävan mot den) skulle öka pressen på kvinnor kan låta paradoxalt, men förvånar inte Heléne Thomsson, doktor i psykologi som specialiserat sig på stress, hälsa och jämställdhet.

– Tidigare var det helt okej att befinna sig i en underordnad position som kvinna. I dag förväntas kvinnor och män dela lika på allting. Som kvinna tror jag att jag ska kunna göra karriär på lika villkor, vara borta några månader med mina barn, och komma tillbaka till jobbet och löneförhandla som mina kollegor. När det inte fungerar drabbas kvinnor av självförakt.

Omvänt är det logiskt att en traditionell fördelning av ansvaret för barn och försörjning minskar pressen. Heléne Thomsson drar en parallell:

– Kroniskt sjuka som vägrar acceptera sin sjukdom mår illa. När de finner sig i sin situation kan de börja andas igen, och mår bättre.

Förklaringar till kvinnors större ohälsa finns också i arbetsmiljön. Anställda i yrken med nära kontakt med människor – psykologer, lärare och andra – går in i väggen mycket oftare än andra, visar forskningen.

Heléne Thomsson tror att också de allt högre förväntningarna på föräldrar stressar kvinnor mer än män.

– När alla lägger upp bilder på Facebook på sina gulliga och lyckliga familjeliv sitter man där och gnabbas med maken, ungarna är snoriga, allt är fel.

– Här finns också ett klassperspektiv. Ensamstående mammor och lågavlönade vänder ut och in på sig för att ha råd med de jättestora barnkalasen.

LÄS OCKSÅ

Ansvar dygnet runt gjorde henne sjuk

LÄNK

Försäkringskassans statistik över sjuktal