”Folk lever på minnen och tror att Sverige är neutralt”

Många lever i tron att Sverige är ett neutralt land och har missat att Berlinmurens fall och EU-inträdet fört med sig starkare band till Nato och militära insatser utomlands.

Det förklarar Jacob Westberg, forskare och lektor i strategi och säkerhetspolitik vid försvarshögskolan. Han har skrivit om Sveriges neutralitet under de senaste 200 åren, och konstaterar att hållningen inte alls har drivits konsekvent. Under hela perioden har Ryssland uppfattats som det största militära hotet.

– Den neutralitetspolitik vi känner har sin start på 50-talet och hade sitt bäst-före-datum i samband med Sveriges EU-inträde. Befolkningen i stort har inte märkt att Sveriges neutralitetspolitik försvunnit. Man lever på minnen och i tron att Sverige är neutralt, säger Jacob Westberg.

I mitten på 90-talet gick Sverige med i Partnerskap för fred, vilket bland annat innebär att svensk trupp kan ställas under Nato-befäl. Den förra regeringen ställde sig bakom Solidaritetsdeklarationen, som kräver att Sverige agerar om ett nordiskt land eller något av länderna i EU utsätts för militärt hot. Dessutom undertecknade Sverige och Finland i höstas värdlandsavtalet, som tillåter Nato-förband att stationeras i Sverige.

Den förra borgerliga regeringen talade inte om alliansfrihet. Med den nya regeringen har en förändring kommit: Utrikesminister Margot Wallström beskriver åter Sverige som alliansfritt.

Med det skärpta säkerhetsläget får debatten om Sveriges militära satsningar större utrymme. Jacob Westberg pekar på tre frågor som kommer att diskuteras den närmaste tiden:
• Medlemskap i Nato.
• Värnpliktens återinförande. Det finns redan en bred enighet om att återinföra mönstringsplikt för att fylla personalluckorna i den frivilliga militärmakten.
• Försvarssamarbetet med Finland.

I utrikesdeklarationen för 2015 sa utrikesministern att situationen i närområdet gör det nödvändigt att stärka Sveriges försvarsförmåga, genom militära samarbeten: med Finland och Norden, de baltiska länderna och Nato. Och Sverige ska fortsätta att delta i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.

Försvarsberedningens senaste rapport konstaterar att Rysslands upprustning och utvecklingen i Ukraina är oroande. Försvarsberedningen består av alla riksdagspartier och tanken är att den ska lägga fram förslag på en ny försvarspolitik senare i år.

Partierna är som väntat inte överens om allt. KD och FP vill att Sverige ska närma sig Nato, medan Vänsterpartiet ifrågasätter militäralliansen och samövningar med den. V anser också att Sverige inte ska delta i EU:s stridsgrupper.

Endast V och SD vill återinföra värnplikten i dagsläget. Miljöpartiet är emot större satsningar på Jas.

LÄS OCKSÅ

• LO vill öppna för värnplikt

• Militärerna på Livgardet: ”Utvecklingen i Ukraina oroar”

• Aktivister mobiliserar mot militärövningar

Försvarssamarbeten

• Sverige deltar i Partnerskap för fred, PFF, som är en sammanslutning för samarbetet med Nato. Organisationen bildades efter Sovjetunionens fall och har drygt 20 medlemsländer, däribland Ryssland.

• Sverige är också med i OSSE – organis­ationen för säkerhet och samarbete i Europa. Den bildades 1995 och har 55 medlemsländer, däribland USA, Kanada och Ryssland. Syftet med OSSE är att förebygga konflikter och stärka mänskliga rättigheter.

• Warszawapakten var en militärallians uppbyggd av Sovjet och andra kommunistledda länder i Europa. Pakten var ett svar på Nato, som i sin tur bildades efter andra världskriget för att möta det militära hotet från Sovjet och dess allierade. Warszawapakten upplöstes 1991 sedan Sovjet och de andra regimerna i pakten fallit.

• Nato har idag 28 medlemsländer och lever vidare även efter att Warszawa-pakten försvunnit. Flera av Sovjets tidigare allierade, bland annat Polen, Tjeckien och Ungern, och även de baltiska staterna har gått med, vilket Ryssland ogillar.