LO vill öppna för värnplikt

LO tar för första gången på länge ställning i säkerhetspolitiken och vill att Sverige öppnar för att återinföra värnplikten.
Orsaken är det spända läget i omvärlden. Även politiker, militärer och forskare känner oro inför utvecklingen.

Det spända läget i Ukraina gör att LO kräver en utredning om återinförande av värnplikten. Facket borde också diskutera och ta ställning i försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Det säger Ingela Edlund, LO:s andra vice ordförande.
– Det var länge sedan vi tog försvarspolitisk ställning och det senaste årets utveckling gör en sådan debatt viktig. Det finns nog ett hot mot Sverige och det behöver vi hantera. Jag tror vi att ska ha en ökad beredskap. För facket vore det bra att skaffa en uppfattning, säger hon.

Tidigare i år skrev hon och Sekos ordförande Janne Rudén en debattartikel med krav på att utreda värnpliktens återinförande. I artikeln argumenterar de för att både kvinnor och män ska göra värnplikten, och att de värnpliktiga även ska se till att grundläggande infrastruktur fungerar. Ett sådant system hoppas de ska bidra till att minska ungdomsarbetslösheten, klassklyftorna och segregationen.

– Jag tycker att det finns stora värden i ett värnpliktssystem, bland annat genom att där blandas folk från olika klasser. Det är nyttigt för samhällets utveckling. Och värnplikten ger försvaret en folklig förankring, säger Ingela Edlund.

En del av debatten handlar om Nato, men Ingela Edlund vill inte att Sverige ska gå med i Nato.
– Jag tror att det skulle öka den säkerhetspolitiska spänningen. Visser­ligen samarbetar vi med Nato, men det är viktigt att vi finns som neutral zon mellan stormakterna.

Enligt Ingela Edlund behövs en diskussion om hur samhället ska kunna fungera även i krigstider, om civilförsvar och hur samhällets resurser ska användas.
– Jag vet inte om vi kan bedöma det säkerhetspolitiska läget, men jag tycker ändå att vi ska delta i debatten.

Att LO-ger sig in i debatten som värnpliktsförespråkare är delvis främmande för arbetarrörelsen, som har en historia av motstånd mot militarism – med motivet att arbetare världen över bara kan förlora på krig.

Arbetet träffar samtidshistorikern Håkan Blomqvist, som berättar om klassiska arbetarrörelseparoller som ”Vägra döda” och ”Inte en man, inte ett öre åt militarismen”. Hållningen var en viktig del av det politiska programmet.

Under arbetarrörelsens barndom sågs militären som en garant för förtrycket av arbetarklassen. Den internationella arbetarorganiseringen skulle stå emot krig och nationalism.
– Den antimilitaristiska inställningen har skavts bort under åren, men jag tror och hoppas att det fortfarande finns en stark vilja att stå utanför krig, säger Håkan Blomqvist.

Han pekar på tre vändpunkter i synen på militären och kriget. Före första världskriget lovade de socialdemokratiska partierna varandra att göra allt för att förhindra ett krig. Men när de tyska Socialdemokraterna stödde landets krig mot Ryssland bröts den internationella socialdemokratins samarbete sönder. I Sverige förlorade Socialdemokraternas antimilitarism sin kraft.

I mitten av 1930-talet tog de svenska Socialdemokraterna för första gången ställning för militär upprustning, under trycket från fascismens och nazismens framväxt.

Men uttalade fredssträvanden har också förekommit på senare tid: På 50-talet var de socialdemokratiska kvinnorna med och stoppade det svenska atombombsprogrammet.

När spänningarna mellan länder ökar är det fackets uppgift att försvara demokratin och de demokratiska värdena. Facket är den enda folkrörelsen av betydelse och det parlamentariska systemet har inte tillräcklig förankring och tyngd, säger Hans Karlsson, en annan röst ur arbetarrörelsen.

Hans Karlsson, med titlar som arbetsmarknadsminister och LO:s avtalssekreterare på sitt cv, är en rutinerad veteran i försvarsdiskussioner. Han representerade LO i organisationen Folk och Försvar och var då en stark förespråkare för att behålla värnplikten.

– Med sin folkliga förankring kan facket formulera folkviljan både när det gäller demokratin och säkerhetsfrågor, säger han.

Om facket förlorar sin roll kommer lobbygrupper och marknaden att styra, tror Karlsson. Han anser inte att partierna har tillräcklig förankring i folkdjupen. Risken finns enligt Hans Karlsson att det handlar om att ”klicka i rutor på internet” i stället för att lyfta fram folkviljan.

Hans Karlsson har inte ändrat sig om värnplikten. Han vill att den återinförs.
– Det är i allra högsta grad viktigt när det säkerhetspolitiska läget skärps. Risken att en värnpliktig soldat skulle putta en gammal tant i ryggen med gevärskolven är mindre. Yrkesmilitärer känns inte bra. Det är viktigt att det är vanliga människor som krigar och försvarar sitt land och demokratin, säger Hans Karlsson.

Det säkerhetspolitiska läget i världen bekymrar honom.
– Jag är orolig för utvecklingen i Ukraina och i Mellanöstern. Och jag har svårt att se någon lösning.

Om USA beslutar att hjälpa Ukraina med vapen tror Hans Karlsson att Ryssland tar det som intäkt för att ingripa militärt i stor skala.
– Jag är rädd att Ryssland bestämt sig för att stoppa Natos utvidgning med alla medel.

Även om han inte vill det tror han att ett möjligt slut på konflikten är att östra Ukraina blir en egen republik och att Rysslands sfär sträcker sig en bit in i nuvarande Ukraina.

Vad gäller Mellanöstern kan Hans Karlsson inte förstå hur situationen ska gå att reparera. USA gjorde fel som invaderade Irak och det blev inte bättre när USA lämnade landet och gav utrymme åt IS.
– IS har inget annat gemensamt än kriget, och att fortsätta kriga. Och då finns inget förhandlingsutrymme.

LÄS OCKSÅ

• ”Folk lever på minnen och tror att Sverige är neutralt”

• Militärerna på Livgardet: ”Utvecklingen i Ukraina oroar”

• Aktivister mobiliserar mot militärövningar