Det var under hösten 2023 som det hände. Personal på ett LSS-boende hade varnat för vilka konsekvenser det kunde få om en ny vårdtagare flyttade dit, då personen var utåtagerande och tillhörde en annan personkrets än övriga boende.

Med det menas att personen behövde andra insatser och stöd.

Trots det genomfördes placeringen av kommunen. Det dröjde inte länge förrän vårdtagaren blev våldsam, hotade och spottade på de anställda – som saknade rätt kompetens för att kunna arbeta med den boende. 

– Det här var en väldigt klassisk situation. Ju längre tid som brukaren är på fel plats desto allvarligare blir det, säger Simon Kullberg, aktivitetsledare på daglig verksamhet, samt huvudskyddsombud på Kommunal.  

Arbetsmiljöverket kopplades in

Till slut blev Arbetsmiljöverket inkopplade. Myndigheten slog fast att de som bestämmer om placeringar i kommunen saknar kunskap om hur deras beslut kan påverka arbetsmiljön för LSS-personalen. En annan slutsats var att matchningarna ibland är så pass dåliga att de inte går att förhindra risker i förväg.

Arbetsmiljöverket satte ned foten:  

Ett av kraven: Ta fram skriftliga rutiner för hur chefer och facklig personal kan undersöka risker i arbetsmiljön – innan en ny brukare flyttar in på ett LSS-boende.  

Målet: Förhindra att de anställda utsätts för hot och våld, detta genom att förbereda sig inför nya placeringar och förhindra felplaceringar. Det i sin tur gör att vårdtagare får rätt hjälp från början.  

Resultatet? En checklista som har tagits fram av en arbetsgrupp med hr, chefer och fackliga företrädare. Tack vare listan har det blivit enklare för enhetschefer och anställda att säga nej när kommunen föreslår felaktiga placeringar, enligt Simon Kullberg.  

Brandrisk till smitta

I checklistan finns det frågor om allt från brandrisk och smittorisk till risker för hot och våld. Ett annat exempel är en fråga om det kan uppstå situationer som kan vara psykiskt påfrestande för personalen. 

Om svaret är ja på en av frågorna behöver arbetsplatsen göra en fördjupad riskbedömning.

Ibland kan det leda till att gruppbostaden behöver köpa in hjälpmedel, till exempel vid tunga lyft. Andra gånger kan det sluta med att vårdtagaren får flytta till ett annat LSS-boende.  

Checklistan ska utvärderas

Senare i år kommer checklistan att utvärderas. Fram tills dess jobbar förvaltningen med att se till att alla arbetsplatser känner till och följer den.

Checklistan ska även användas inom personlig assistans och på dagliga verksamheter. 

Simon Kullberg tycker att checklistan har gjort skillnad redan nu. Till exempel har vissa arbetsplatser kunnat förbereda sig inför nya placeringar, och i vissa fall har felplaceringar undvikits.  

– Det viktigaste är att vi börjar prata med varandra, det gynnar både brukarna och oss i personalen, säger han.