Snittlönen för kommunanställda vårdbiträden i Sverige ligger strax under 26 000 kronor, för en heltidstjänst. Ett 40-tal kommuner betalar ännu mindre.

Det är en lön som det kan vara svårt att klara sig på, särskilt för den som är ensamstående med barn, visar KA:s granskning.

Samtidigt visar statistik, som tagits fram av tidningen Chefen i fokus, att vårdbiträdenas närmaste chefer får många tusenlappar mer i lön. Faktiskt dubbelt så mycket – eller mer.

Innehåll från Infogram

Det här innehållet levereras från en extern tjänst. Genom att visa det accepterar du Infograms dataskyddspolicy

Ja, visa mig innehållet

Källa: infogram.com

Lika stora utgifter

53 147 kronor är genomsnittet för enhetschefer i hemtjänsten och på äldreboenden i Vänersborg. Vårdbiträdena har snitt 25 485 kronor per månad, om de jobbar heltid.

Theresia Andersson, sektionsordförande för Kommunal i Vänersborg, säger att det är tufft att klara vardagsekonomin ensam på den lönen. 

– Det är skamligt att det är så stor skillnad. Vårdbiträden gör ett grovjobb därute, och de har lika stora utgifter som chefen. 

Hon tillägger att cheferna visserligen har ett större ansvar, men att det inte motiverar en sådan ”jätteskillnad” i lön. 

Högst ansvarig politiker i Vänersborg är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han tycker inte att enhetscheferna tjänar för mycket, utan det är vårdbiträdena som tjänar för lite. 

– För mig som tidigare varit facklig företrädare för Byggnads så ska såklart våra anställda ha en bra lön. Men sedan handlar det om kronor och ören och de demografiska utmaningarna som är jättestora för vår kommun. 

Läs också: Vilken lön har undersköterskor, barnskötare och andra i Kommunals yrken 2025 – och var är den högst? 

Kommunal: Chockade och ledsna

En annan västsvensk kommun där enhetscheferna tjänar mer än dubbelt så mycket som vårdbiträden är Lerum.

– Vi är allihopa chockade och samtidigt ledsna att det är så här, säger Kommunals sektionsordförande Sladjana Gustafsson.

Hon säger att hon är förvånad över att kommunen driver en personalpolitik där cheferna har så mycket mer i lön, när man samtidigt säger att man vill vara en attraktiv arbetsgivare inom äldreomsorgen. 

– Vårdbiträden tar hand om de svagaste vi har i samhället. Men har du ansvar för ekonomi värderas det mer än att ta hand om människor.

Lerums HR-chef Lars Lindberg säger att en förklaring till löneskillnaderna är att Lerum i likhet med andra kommuner runt om Göteborg satsar på en tydlig karriärtrappa med högre lön för exempelvis specialistundersköterskor.

Att Lerum har Västra Götalands högsta löner för enhetschefer förklarar han med att det är en yrkesgrupp som är svår att rekrytera. 

– Jag tycker att vi har lyckats balansera vår lönepolitik bra. 

Du tycker inte att vårdbiträden i Lerum tjänar för lite?

– Det har vi ingen yrkesgrupp som gör.

I Linköping ligger medellönen för vårdbiträden på 24 400 kronor. Det är 43 procent av vad kommunens enhetschefer tjänar. 

Att vårdbiträdenas löner är låga här är välkänt, säger sektionens ordförande Therese Waller. En förklaring är att många vårdbiträden här är unga och outbildade som jobbar tillfälligt i äldreomsorgen. Både fack och arbetsgivare har velat satsa på utbildad personal.

– Men arbetsgivaren är inte så sugen skicka dem på äldreomsorgslyftet för det fattas ju folk, säger hon.

Vårdbiträdenas låga löner har lyfts varje år, men någon bredare satsning från arbetsgivaren har det inte blivit. 

Aldrig jämfört med chefslöner

Jonatan Hermansson (S) är vård- och äldreomsorgsnämndens ordförande i Linköping och pekar på att kommunen i år och förra året skjutit till för att höja lönen för särskilt yrkesskickliga vårdbiträden.

Men han håller med Kommunal om att snittlönerna fortfarande är för låga.

– Jag ser framför mig att vi kommer behöva fortsätta göra satsningar, säger han.

Innehåll från Infogram

Det här innehållet levereras från en extern tjänst. Genom att visa det accepterar du Infograms dataskyddspolicy

Ja, visa mig innehållet

Källa: infogram.com

Däremot tycker han inte att äldreomsorgens enhetschefer, som ofta är kvinnor, tjänar för mycket. Verksamhetschefer i mer mansdominerade delar av kommunen tjänar i regel mer säger han.

– Jag tycker gapet är för stort, men jag vill minska det genom att höja lönen för vårdbiträden och undersköterskor.

Kommunals Therese Waller tycker inte det är rimligt med så stora löneskillnader. 

– Jag tror aldrig vi har jämfört våra medlemmar med chefer, vi har inte tänkt tanken att använda det argumentet. Men kunskap är makt och nu har ni satt en siffra på det som vi kan använda.