Ansvariga politiker vet inte hur lite vårdbiträden tjänar: ”Jag kan inte förstå”
De är kommunerna som har Sveriges sämsta löner för vårdbiträden. Sju av tio högst ansvariga politiker har ingen koll på lönerna. Några av dem tror att vårdbiträden tjänar flera tusenlappar mer.
– Jag kan inte förstå varför vårdbiträdena har så låga löner.
Så säger kommunstyrelsens ordförande i Östersund Niklas Daoson (S), där vårdbiträdenas medellöner är näst lägst i hela landet.
Han är inte ensam om att sakna kunskap om vad vårdbiträden tjänar.
När KA ringde upp de ytterst ansvariga politikerna i de tio kommuner med lägst medellöner för vårdbiträden hade sju av tio av de högst ansvariga politikerna inte koll på hur låga lönerna faktiskt är.
Två gissade runt 27 000, en annan mellan 25 000 och 30 000. Tre svarade blankt nej – vi vet inte, medan en som påstår sig ha koll vägrade gissa offentligt. I de här kommunerna ligger lönen i verkligheten på mellan 23 och 24 000 kronor.
Lönen är så låg att många vårdbiträden riskerar att gå back varje månad, särskilt om de är ensamstående med barn, visar KA:s granskning.
Flera av kommunalråden säger att de vill höja lönerna för vårdbiträden.
– Vi har försökt jobba med ekonomin och vill tillsammans med Kommunal göra de här yrkena mer attraktiva, säger John Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro.
Men i Olofström, kommunen med den allra lägsta medellönen i yrket, vill man satsa på de som har utbildning.
– Vi vill ju satsa på undersköterskor och att man har rätt utbildning för uppdraget. Vi månar väldigt mycket om att man har en utbildning när man jobbar, säger Morgan Bengtsson (S).
Medellönen för vårdbiträden i Sverige ligger strax under 26 000 kronor i månaden, för kommunalråd är snittet cirka 80 000 kronor per månad.
KA frågade Kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun om vad de vet om löneläget för vårdbiträden och hur de ser på det.
