Pensionsjätten kan stämma Tesla: ”Ett språk man förstår i USA”
Pensionsbolaget AMF tar till juridiska verktyg mot Teslas antifackliga linje. Om AMF förlorar pengar på sina Teslaaktier till följd av bolagets sätt att hantera de anställdas rättigheter kan AMF stämma Teslas styrelse.
– Man kan fråga sig om världen blir bättre av att vi försöker påverka företag som Tesla. Men när placerare med värderingar som våra inte längre orkar bry sig utan slutar bråka kommer allt att röra sig i en ännu värre riktning, säger Tomas Flodén, ny vd för AMF.
Svenska arbetare ska ha så bra pensioner som möjligt. Det är uppgiften för pensionsbolaget AMF, som ägs gemensamt av LO och Svenskt Näringsliv
För att få hög avkastning behöver företaget investera över hela världen, även i länder och bolag där det finns brister i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, säger AMF:s nye vd Tomas Flodén.
– Vi har en ganska pragmatisk syn på det här. Vi har några länder där vi inte investerar, men det ska rätt mycket till innan vi slutar investera i ett land.
Läs också: AMF äger Teslaaktier för 2 miljarder – nu kan de sälja
Har ryska aktier
Det betyder bland annat att AMF har kvar ryska aktier från tiden före Rysslands invasion av Ukraina (de är idag värda noll), och aktier i kinesiska företag (trots att kinesiska staten har mer eller mindre kontroll också över privata bolag).
Men det finns gränser för var ett pensionsbolag som ägs av LO och Svenskt Näringsliv kan placera. En sådan går vid bekräftade brott mot ILO:s konventioner om anställdas rättigheter.
Det här gör AMF:s innehav i flera stora amerikanska bolag problematiska.
– Flera av dem ligger på gränsen för vad vi kan acceptera. Tesla är kanske det tydligaste exemplet, men i både Apple och Amazon finns utmaningar vad gäller arbetstagares rättigheter, säger Tomas Flodén.
Techbolagen står för stor del
Men de amerikanska så kallade techbolagen står för en så pass stor del av den aktieavkastning som skapas i världen att AMF behöver vara med som ägare, enligt Tomas Flodén.
Därför lägger AMF ner mycket arbete på att påverka. I Tesla, som leds av Elon Musk, har AMF gått ihop med pensionsförvaltare runt om i världen som har samma värderingar för att driva sin uppfattning på bolagsstämman.
Men därutöver har AMF inlett ett juridiskt förfarande som är riktat mot Teslas styrelse.
I ett första steg begär AMF ut handlingar som visar hur Tesla hanterar frågor om de anställdas möjlighet att organisera sig, och vilka riskbedömningar Tesla gör.
– Ytterst kan vi som ägare sedan stämma styrelsen om vi som ägare lider förluster på grund av att de inte hanterar det här på ett bra sätt. Det är ett juridiskt språk som man förstår i USA.
“Klart är vi oroade”
Om AMF lyckas påverka Tesla är osäkert. Men om styrelseledamöterna vet att någon ser dem, och att de löper personliga risker om de beter sig alltför illa, så kan det spela roll, hoppas Tomas Flodén.
Att Trump blivit USA:s president kan dock försvåra påverkansarbetet.
– Det är klart att vi är oroade över den politiska utveckling vi ser i USA nu. Kommer den att leda till att de här bolagen går mer åt det håll vi vill se – eller mindre? Vi tror inte att den nya presidenten kommer att flytta dem åt rätt håll.
– Några månader in i det nya presidentskapet behöver vi utvärdera: Vad betyder det här för vårt arbete? Hur jobbar man med påverkan i den nya värld vi går in i? Vi har inga bra svar på det, men vi är oroade. USA är jätteviktigt för avkastningen på svenska pensionspengar.
Vi investerade två miljarder i Northvolt som vi nog inte får se mycket av. Men andra bolag som vi placerat i när de var utanför börsen, som Spotify och Volvo Cars, har gett bra avkastning. Och det är mycket tack vare pensionskapitalet som Volvo Cars finns kvar i Sverige, säger Tomas Flodén.
Arbetare dör tidigare än tjänstemän
Till våren går AMF ut med en annonskampanj som riktar sig till bolagets huvudsakliga kunder: de privatanställda arbetarna. Att AMF är ”pensionsbolaget för Sveriges arbetare” är förstås en reklamslogan, men den har en allvarlig grund.
Arbetare dör tidigare än tjänstemän. Den allmänna pensionen, och de flesta pensionsbolag, tar ingen hänsyn till det. När pensionerna betalas ut utifrån medellivslängden för alla svenskar omfördelas stora summor från arbetare till tjänstemän, eftersom de senare lever längre och alltså hinner få pension fler månader.
– Det här är en rättvisefråga. En arbetare får ut 15 procent mindre pension än vad en tjänsteman får om man inte anpassar för skillnaderna i livslängd, säger Tomas Flodén.
Högre månatlig pension
Hos AMF, där de flesta privatanställda arbetare har sin avtalspension, fördelas pensionerna över de betydligt färre år en arbetare beräknas få som pensionär. Det betyder högre månatlig pension.
Mot den bakgrunden är det inte bara av ondo att den kollektivavtalade pensionen har kommit att stå för en allt större del av svenskarnas totala pensioner, resonerar Tomas Flodén. Pension baserad på livslängden för varje yrkesgrupp är mer ”rättvis”, anser han.
Allt fler väljer att ta ut sin avtalspension på fem eller tio år, inte livet ut. På så sätt får de högre pensionsutbetalning varje månad. För en del är det ett sätt att alls klara sin ekonomi, andra spekulerar i högre avkastning om de placerar pengarna själva.
Inkomsten sjunker kraftigt
Men när avtalspensionen väl är slut sjunker inkomsten kraftigt. Behovet av bostadstillägg och annat stöd ökar. De snabba uttagen gör att avtalspensionen, som är skattemässigt gynnad, tappar legitimitet och kan ifrågasättas av politikerna, befarar Tomas Flodén.
Kommunal avtalspension får inte längre tas ut på fem år – kortaste uttagstiden är tio år. Bör Avtalspension SAF-LO gå i samma riktning?
– Jag tror att man borde fundera på det. Men det är min personliga uppfattning. Det här bestämmer parterna, de känner medlemmarnas intressen bättre än jag.
