Efter 21 chefer vill undersköterskan Emelie ha stabilitet: ”Svårt få upp lönen”

Emelie arbetar i hemtjänsten i Borås kommun och menar att de ständiga chefsbytena gör att det är svårt att känna förtroende för chefen när det så ofta är en ny person på posten, skriver Kommunalarbetaren.

– Det känns som att ”snart byter de chef igen”.

Emelie Edström säger att chefsrotationen gör att personalen blir otrygg och att det blir ändringar hela tiden.

– Stämningen på jobbet påverkas ju, för cheferna kommer inte direkt in i gruppen så lätt när det byts ofta.

Var femte slutade

Kommunalarbetarens granskning visar att var femte enhetschef i den kommunala äldreomsorgen slutade förra året, så ser det ut i en tredjedel av landets kommuner. Det är dubbelt så mycket som snittet för chefer i kommunsektorn (11,7 procent år 2021). 

Dessutom har 60 procent av äldreomsorgens chefer funderat på att sluta, visar en rapport från deras fackförbund Vision. 

För de anställda betyder det ständiga chefsbyten, att chefen inte kan sätta rättvisa löner och att det är svårt att förbättra arbetsmiljön.    

Risk för lägre lönehöjningar

En kommun med hög omsättning på chefer är Borås. Under 2023 slutade mer än var femte chef inom äldreomsorgen här. Det är här vi träffar undersköterskan och skyddsombudet Emelie Edström i Kommunals lokaler i centrala Borås. På jobbet vill hon helst inte ses, det kan vara känsligt att prata om chefer. Emelie har jobbat i kommunens hemtjänst i 14 år och haft 21 chefer under den tiden.  

– Jag tycker att det är tråkigt, för man ska ju ha något slags förtroende för sina chef och känna att man ska kunna prata med dem på ett bra sätt. 

Emelie menar också att det finns en risk att löneutvecklingen påverkas negativt.  

– Du kan ju inte prata upp dig för någon som inte känner dig, som inte vet vad du går för. Och man utvecklas ju varje år på olika områden.

Sju chefer på sex år

Hon får medhåll av undersköterskan Elin Jansson, som arbetar på ett särskilt boende i en annan kommun, Alingsås, fyra mil från Borås:

– Trots att jag har varit anställd sedan 2018 fick jag min första riktiga löneförhöjning baserad på min insats först 2023. Innan dess har jag bara fått vad de kallar generell löneökning.   

Enligt Elin Jansson har cheferna varit där för kort tid för att bedöma vad hon gjort. På sex år i kommunen har hon haft sju olika chefer.  

– Att vara enhetschef inom äldreomsorgen känns som något som socionomer hoppar på och så kör de ett tag tills de tröttnar och får ett bättre erbjudande, säger hon.  

Förutom sämre löneutveckling pekar Elin på en annan risk med täta chefsbyten:  

– För någon som kanske behöver lite extra stöttning av sin chef för att orka gå till jobbet är det skitsvårt att känna förtroende för någon som bara har varit där i tre månader. Och som man mer eller mindre vet inte kommer att vara kvar någon längre tid. 

Chefen: ”Sunt att byta”

Chef för vård- och omsorgsförvaltningen i Borås är Tina Isaksson. Hon tycker att det viktiga är att titta på hur många chefer som lämnar kommunen helt. Den chefsomsättning som finns förklarar hon med att många chefer har bytt till andra jobb inom kommunen. 

– Det har varit en medveten strategi för att behålla chefer.

Men vad säger du om att det kan leda till otrygghet och osäkerhet för de anställda då de ofta får nya chefer?  

– Det är jätteviktigt att ha kontinuitet, men byter man chef för att den har varit där i fem år till exempel så finns det en sundhet i det, även om man som undersköterska kanske upplever att det är jobbigt att byta, för det är det ju.  

Flera vi pratat med säger att löneutvecklingen kan halka efter då den nya chefen inte vet vad man har gjort tidigare. Vad säger du om den risken?  

– Byter man under en pågående löneprocess brukar det vara den gamla chefen som är lönesättande. Så det bör inte bli sådana hack. Och å andra sidan kan en ny chef se med andra ögon än en tidigare chef.  

Alingsås vill få ned omsättningen

I Alingsås heter förvaltningschefen Veronica Strömsten. Inte heller hon tycker att de har en ”alarmerande hög” chefsomsättning. Hon tycker att exemplet med Elin Jansson ovan inte visar helheten. Men hon säger ändå att man vidtar åtgärder för att få ned omsättningen:  

– Vi gör massa saker för att skapa stabilitet och arbetar med uppföljningar av förstalinjenchefernas förutsättningar. Vi är måna om att få behålla våra chefer.

Experten: ”Sämre förhållanden”

Lotta Dellve är professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och har forskat på just chefer. Hon säger att en viktig orsak till att chefer inom äldreomsorgen slutar är att branschen får sämre och sämre arbetsförhållanden.  

– Den totala ansträngningen bland både chefer och medarbetare är väldigt hög.  

Att de ofta har en stor personalstyrka under sig och hårda krav på att hålla budget gör att omsättningen blir stor, enligt Lotta Dellve.  

– Vi har också sett en uppåtgående trend för långtidssjukskrivningar bland cheferna.  

Inte tid för introduktion

På chefernas fackförbund Vision pekar man på att en minskad arbetsbelastning för cheferna är nödvändig för att ge undersköterskorna en bättre arbetsmiljö. Annars kommer det att bli svårt att lösa personalbristen i äldreomsorgen.  

– Vi har bra satsningar som äldreomsorgslyftet. Men om chefen inte ens har tid att ge nya medarbetare en vettig introduktion så är risken stor att de slutar, säger Jonas Karlsson som är chef- och ledarskapsstrateg på Vision.  

Drömmen: Chefer som stannar

Tillbaka i Borås gör sig undersköterskan Emelie Edström redo för ännu ett hemtjänstpass. I hennes drömvärld skulle chefen stanna längre.  

– Drömmen hade varit att man haft samma chef tills man själv ville flytta på sig.  

Men chefsbytena har inte fått henne att lämna yrket.  

– Det är pensionärerna som håller mig kvar. Att kunna ge dem vad de behöver.  

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.