Pisspausstrejken – det kallar Nils Sjöblom busstrejken 1999. Det slutade med att bussförare inte skulle behöva köra mer än 2,5 timmar i sträck innan man fick en paus.

Nils Sjöblom är huvudskyddsombud för Kommunal på bussdepån i Nyboda i södra Stockholm.

I början av nästa år får han och hans kollegor en ny arbetsgivare. Då tar Nobina över från den nuvarande operatören, Keolis.

”Många gamla gubbar som kör”

När skyddsombuden analyserade de nya turerna som Nobina planerat inför trafikstarten upptäckte de flera försämringar.

Det handlar bland annat om just hur länge en förare ska köra innan paus.

”Nobinas tolkning som vi ser här innebär att man inte kan pissa på drygt 3 timmar i vissa tjänster. Det kommer inte funka bl.a med tanke på vi är väldigt många gamla gubbar som kör….”, konstaterar skyddsombuden i sin granskning av de nya tjänsterna.

Det handlar om hur man tolkar ordet körning. Handlar det bara om när bussen är i rörelse och gör stopp vid hållplatser och rödljus? Eller ska det också inkludera de minuter bussen står vid ändhållplatsen i väntan på avgång, så kallad regleringstid?

En äldre man i jacka står i dörren på en röd buss som befinner sig inuti ett svagt belyst garage.
Pisspausstrejken – det kallar Nils Sjöblom busstrejken 1999. Det slutade med att bussförare inte skulle behöva köra mer än 2,5 timmar i sträck innan man fick en paus.

Många pass på över tre timmar

– Nobina har skruvat det här så de räknar inte in längre regleringstider än tre minuter i körtiden. Omkring en tredjedel av alla tjänster innehåller pass som är mellan två och en halv och dryga tre timmar utan att man har möjlighet att gå på toa, säger Nils Sjöblom.

Enligt honom är det en mycket stor skillnad mot hur tjänsterna ser ut i dag. Som exempel nämner han linje 160, som kör en sträcka som tar tolv minuter. Sedan står bussen still i omkring fem minuter vid vardera ändhållplatsen. Den tiden räknas i dag in i körtiden, men Nobina räknar i stället bort den.

– Om du kör i två och en halv timme så tillkommer det kanske 40 minuter som du står still mellan de där korta körningarna. I praktiken innebär det att det kan bli tre timmar och tio minuter innan du har möjlighet att uppsöka en toalett, säger Nils Sjöblom.

Lyssna på Kneget: Konduktör fick inte gå på toaletten – svimmade

Nobina: ”Vi följer kollektivavtalet till punkt och pricka”

Men Nobina anser inte att man gör något fel.

– Att recensera hur man tidigare har räknat, det kan jag inte göra. Utan det viktiga för oss här är att vi tillämpar det svenska kollektivavtal som gäller för branschen och att vi följer det till punkt och pricka, säger Nobinas presschef, David Erixon.

Är inte tanken att man ska få gå på toa efter en viss tid?
– Som jag säger, vi tillämpar det svenska kollektivavtalet. Vilka eventuella avsteg från kollektivavtalet som man tidigare tillämpat det vet jag inte.

En man står med händerna i fickorna. Han bär en ljus skjorta, mörk slips och khakibyxor. Bakgrunden är enkel.
– Det viktiga för oss här är att vi tillämpar det svenska kollektivavtal, säger Nobinas presschef, David Erixon.

Ett annat problem, enligt Nils Sjöblom, är att många fler turer kommer att börja på ett ställe och sluta på ett annat jämfört med i dag.

– Om du börjar klockan fyra på morgonen tar många bilen till garaget. Om passet sedan slutar någon annan stans måste du tillbaka till garaget för att ta bilen och köra hem.

”Folk är rosenrasande”

Keolis, den nuvarande operatören, betalar för restiden tillbaka med ett avdrag på elva minuter. När Nobina tar över drar de av 25 minuter, vilket innebär en förlängd arbetsdag för många, enligt Nils Sjöblom.

– Dessutom får man betala den resan ur egen ficka. Vilket folk är rosenrasande över.

Till saken hör att parterna reglerade frågan om restid för några år sedan. Då kom man fram till att man ska få restidsersättning för den tiden. Men det gäller bara för trafikavtal där anbudstiden gick ut efter januari 2023. Då var Nobinas avtal redan klart.

– Så nu får vi dras med det här i tio år, tills vi blir upphandlade nästa gång. Nobina utnyttjar det här till max, för det är mycket billigare att göra tjänster som börjar och slutar på olika ställen, säger Nils Sjöblom.

Nobina: ”Kan bli förändringar”

Nobinas presschef, David Erixon, har förståelse för att det kan finnas en irritation över att skrivningarna i det nya kollektivavtalet inte gäller i den aktuella upphandlingen.

– Det är dock någonting som jag inte kan ha åsikter om, utan här var parterna överens. Hur ska vi introducera den här nya tillämpningen och från vilken tid? Samtidigt som jag har stor respekt för att man också kan ogilla hur den lösningen kom till.

När trafiken väl kommer i gång menar David Erixon att Nobina kommer lära känna sina nya trafikområden och sina medarbetare. Något som kan innebära förändringar i trafikplaneringen.

– Vi får vara lyhörda för kritik som kan finnas över förändringar i samband med övergången. Nu får vi jobba utifrån de avtalsförutsättningar som vi har och samtidigt skapa förutsättningar för en god dialog och att hitta konstruktiva lösningar med våra fackliga partners.

Pisspausstrejken

I avtalsrörelsen 1999 hamnade bussförarnas rätt till paus i fokus. Tidigare fanns bara en regel om att man skulle sträva efter att ha paus på ett bra sätt. När busstrafiken alltmer började upphandlas, och företagen ville pressa kostnaderna, blev arbetspass upp till fem timmar utan paus ett arbetsmiljöproblem.

Kommunal drev då på för att få in en reglering för hur långa pass en förare skulle kunna ha innan det behövdes en paus, inte minst för att kunna gå på toa.

Parterna kunde inte komma överens och Kommunal tog ut 16 000 bussförarna i strejk. Efter ett förslag från medlarna kom man till slut överens och strejken blåstes av efter två veckor.

Avtalet innehåller nu en skrivning som säger att: ”Körning får pågå i högst 2,5 timmar utan avbrott för paus eller rast.”

Det har sedan visat sig att ordet ”körning” kan tolkas lite olika. Det blev bland annat tydligt i en AD-dom från 2017, också med Nobina som part. Då handlade det om regleringstider på två minuter, något som domstolen ansåg var för kort tid för att räknas bort från ”körning”.

Kommunal fick alltså rätt, men frågan om hur lång regleringstid som ska räknas saknar ännu svar.