Dagens Nyheter har besökt en av underleverantörerna till Shein och Temu. Ni vet, de där jätteföretagen vars marknadsföring ätit sig in i våra sociala media-flöden via allt från Marketplace till TikTok och Youtube. 

Uppackning och uppvisning av varor från de asiatiska monsterfabrikerna har blivit en egen trend i konsumtionskategorin ”hauls” 

Bebis på fabriksgolv

I reportaget syns en kvinna bära runt på sin bebis på fabriksgolvet. När hon lyckas söva barnet läggs det ner i en vagn med en liten fläkt riktad mot det lilla ansiktet i hopp om att den varma fuktiga luften där inne inte ska störa sömnen – och moderns arbetstempo. 

Anställda som förväntas arbeta över 12 timmar per dag. Deras enda ”lediga dag” innebär att de slutar 18 i stället för vid midnatt. Ackordslöner tvingar upp tempot.

Barn som inte bara nattas utan lever i fabriksmiljöer. 

Antalet producerade och sålda plagg ökar, kvaliteten minskar. Vinstmarginalerna för klädjättarna ökar medan underleverantörerna och dess anställda pressas hårt. 

Senkapitalistisk dystopi

Det låter som en senkapitalistisk dystopi och det är just det Dagens Nyheter rapporterar är verkligheten för textilarbetare i Kina. 

Många har fått upp ögonen för klädindustrins baksida och dess negativa inverkan på klimat och miljö. Vid sidan av uppvisningsvideos gör allt fler innehåll om hur det är att arbeta för en klädjätte och lyfter också den kassa kvaliteten som ett problem. 

I stora tjejgrupper på Facebook, som Pinkroom och Honey & the bees diskuteras återkommande de moraliska aspekterna av att handla från dessa företag. Och det är hög tid att på riktigt markera – både politiskt och socialt. Här är varför:  

Tre skäl att skippa beställningen

Arbetsvillkoren 

Hårt arbete, orimligt långa arbetsdagar och bostäder i anslutning till fabriken.Allt fler arbetar i vad som bäst kan beskrivas som modernt slaveri – ett liv där omänsklig produktivitetstakt är enda sättet att överleva. 

Giftiga kläder och prylar

Det har inte varit lätt men en idog kamp på EU-nivå har gjort att gifthalterna tvingats ner. Något som är bra för både miljön, de som arbetar med att producera och hantera varor men också för alla dem som bär plagg eller de barn som stoppar leksaker i munnen. 

Transporterna och livslängden

Ingen kan väl på riktigt tro att det funkar att handla hundratals nya plagg per år och person? I en tid där extremväder blivit vardag och klimatforskare varnar för en brinnande kris, är det dags att inse att både politiska regleringar och personlig omställning är nödvändiga. 

Farlig konsumtion

Med all sannolikhet är det just politiska ingrepp som krävs för att få människor att ändra beteende. 

Fast fashion, snabbt mode, beskriver kläder som konsumenten inte har för avsikt att bära ofta eller under längre tid. Och där producenter levererar kvalitet därefter. Snabb konsumtionstakt, kort livslängd och förväntas kosta därefter. 

Dessa konsumtionsmönster är direkt farliga. De är skit för miljön, skit för de anställda, skit för människorna som kommer i kontakt med produkterna och skapar kaos på postkontor och slutligen i sophanteringen. 

Vinnarna, en försvinnande liten grupp människor, kan ju inte vara viktigare än alla andra. 

Alla som propagerar för frihandel borde rimligtvis dra åt snaran på Shein och Temu illa kvickt. Dessa skräckexempel riskerar annars att vända stora delar av världen emot det utsugarsystem som förbrukar människor, planeten och gör den rikaste procenten ännu rikare. Det vore ju synd…