Äldreomsorgen har länge haft svårt att rekrytera personal. Många med utländsk bakgrund och ibland bristande svenskkunskaper har anställts de senaste decennierna, skriver Kommunalarbetaren.

Ibland har personalen och de äldre svårt att förstå varandra och det kan även skapa problem med kommunikationen inne i personalgrupperna. Det här kan få allvarliga konsekvenser, i värsta fall att det blir fel mediciner och insatser för de äldre.

På tisdagen offentliggjordes en statlig utredning med förslag på hur problemen ska lösas. 

Måste förstå komplexa texter

Utredarens första förslag är att socialtjänstlagen ska innehålla ett krav om särskilda kunskapsnivåer i svenska för dem som jobbar.

Mer konkret föreslås ett krav på minst B2-kunskaper i svenska. Den här rangordningen av språkkunskaper grundar sig på gemensamma EU-nivåer och B2-nivån innebär bland annat att man ska:
• kunna förstå huvudinnehållet i komplexa texter.
• kunna prata så pass flytande att ett normalt umgänge med modersmålstalare blir fullt möjligt.
• kunna skriva tydlig och detaljerad svenska.

Ska få plugga på arbetstid

Utredaren heter Peter Danielsson. Han är till vardags moderat politiker i Skåne och sitter i ledningen för arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Hans andra förslag är ett särskilt svenskalyft. Ett sådant ska ge kommunerna statliga pengar för att jobba med personalens språk. För dessa pengar ska personalen bland annat kunna läsa SFI, svenska för invandrare, på arbetstid och även gå särskilda kurser i äldreomsorgens språk på betald arbetstid. Utredningen lyfter även fram språkombudens roll, sådana finns redan på flera håll i landet.

– Att personalen har goda kunskaper i svenska språket är en förutsättning för att arbetet inom äldreomsorgen ska kunna utföras på ett tryggt och säkert sätt. Vi välkomnar därför utredningens förslag, säger äldreminister Anna Tenje (M) i ett uttalande.

Facket positivt

Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård är positiv till språkkrav.

– Vi har drivit frågan länge. Det är viktigt både för de äldre och personalen själva.

Facket tycker, precis som utredaren, att man ska kunna plugga svenska på arbetstid.

– Om arbetsgivaren har anställt en person är det också deras ansvar att se till att personen kan svenska.

”Blir inte svårare att rekrytera”

Men kan inte ett språkkrav göra det ännu svårare att anställa, i en bransch som redan skriker efter folk?

– Ett större problem är att det är underbemannat och underbetalt. Hanterar man ett språkkrav på rätt sätt tror jag inte att det ska innebära något negativt, snarare kan det höja kvaliteten, säger Malin Ragnegård.

Utredningen om språkkrav ska nu beredas vidare i regeringen innan det eventuellt blir en konkret lagtext av det och på det sättet blir verklighet ute på arbetsplatserna.

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.