Trots löften om kollektivavtalad lön och övertidsersättning fick de thailändska bärplockarna bara 500 kronor i fickpengar för två månaders arbete.

De hade också blivit lovade tre mål mat om dagen, men så blev det inte. Flera av dem berättar i polisförhör att de har ätit av slaktavfall som jägare lämnat i skogen.

Åt inälvor för att överleva

– Då har det hänt att man har ätit inälvorna av det.

– Brukar du äta den typen av mat? undrar förhörsledaren.

– Nej.

– Hur kommer det sig att du gjorde det nu?

– För att överleva.

En kvinna berättar att hon plockat och ätit svamp för att maten inte räckt till. På frågan om hon ätit något annat hon hittat i skogen svarar hon:

– Ja, inälvor, som liksom lämnades kvar där i skogen. Arbetskamrater lagade och delade med sig av det.

Bärplockarna kände sig utsatta och hjälplösa i ett främmande land där de inte kunde språket eller ens engelska. Det var först när myndigheter ställde frågor om deras situation som det uppdagades.

Dömdes i tingsrätten

Betydligt fler personer har arbetat med bärplockningen, men endast nio av dem valde att stanna i Sverige och delta i rättsprocessen förra hösten.

I somras dömdes de två företagarna, en man och en kvinna, i tingsrätten.

Domen överklagades av både de dömda och av åklagaren.

Nu har alltså nästa instans, hovrätten, i stort sett fastställt tingsrättens dom.

Åklagaren ville att de skulle dömas för människohandel, som är ett grövre brott än människoexploatering, men det höll varken tingsrätten eller hovrätten med om.

Ska betala skadestånd

Förutom fängelsedomen ska företagarna betala omkring 200 000 kronor i skadestånd till var och en av de nio bärplockarna som drivit målet. Dels 80 000 för kränkning, dels mellan 100 000 och 120 000 i utebliven lön.

De får också näringsförbud i fem år, vilket är en sänkning jämfört med tingsrättsdomens sju år.

Till Dagens Nyheter säger Mikael Stenman, den ena företagarens försvarsadvokat, att han vill se en prövning i Högsta domstolen.

– Vi har varit överens om att i fall han skulle bli dömd, vilket vi trodde var möjligt, så skulle vi gå vidare. Sedan får man se om Högsta domstolen tar upp det, men det skulle teoretiskt vara möjligt eftersom att det är ett ganska ovanligt mål, säger Mikael Stenman till DN.