Hur mycket lönerna kan öka beror främst på hur produktiviteten i näringslivet utvecklas, framhåller statliga Konjunkturinstitutet i sin lönebildningsrapport som presenterades på tisdagen.

Bedömningen att lönerna kan öka 3,5 procent per år bygger på att produktiviteten i näringslivet ökar 1,6 procent.

Samma nivå som 2015

Konjunkturinstitutet pekar på att de senaste årens höga inflation har gröpt ur konsumenternas köpkraft. Reallönerna, alltså hur mycket man får för sin lön, ligger i dag på samma nivå som 2015. Samtidigt har näringslivets lönsamhet varit relativ hög. Konjunkturen är just nu svag, men väntas återhämta sig gradvis under 2025 och 2026.

Under många år efter finanskrisen i slutet av 00-talet låg löneökningstakten kring två procent per år. De kollektivavtal som slöts 2023 – när inflationen var hög – låg på 4,1 procent första året och 3,3 procent 2024.

Närmare facktes verklighetsbild

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten sa i augusti till Arbetet att löneökningstakten nu måste ”tillbaka till ett normalläge”. LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä sa i början av oktober att ”vi ska inte skruva ner oss till de där tvåorna igen, utan vi pratar om treor”. Konjunkturinstitutets bedömning tycks därmed ligga närmare fackens verklighetsbild än arbetsgivarnas.

Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport riktar sig till fack och arbetsgivare inför de avtalsförhandlingar som inleds i början av nästa år. Myndigheten uppger dock att bedömningen av löneökningstakt gäller på lång sikt och inte är en direkt rekommendation för kommande avtalsrörelse.

I morgon, onsdag, ska LO-förbunden presentera sina gemensamma krav i avtalsrörelsen 2025. Den exakta nivån på LO-fackens lönekrav presenteras dock först efter att facken inom industrin har presenterat sina krav. Detta väntas ske i månadsskiftet oktober/ november.