Järnvägsstationen i Vassijaure är inte en plats som brukar toppa nyhetsrapporteringen. Men den 17 december förra året hände det. Ett av LKAB:s malmtåg på väg mot Narvik spårade ur precis här.

Skadorna blev omfattande.

Mitt i den norrländska vintern skulle 25 000 slipers och en och en halv mil räls bytas ut. Och kanske värre ändå, arbetet stoppade malmtågen i nästan tio veckor. Först den 20 februari kunde trafiken släppas på.

Enligt LKAB kostade stoppet ofattbara 100 miljoner kronor om dagen. Och eländet slutade inte där.

Fyra dagar efter att malmbanan öppnats för trafik spårade ytterligare ett tåg ur, på samma plats som det tidigare. Nya avbrott och nya störningar i leveranserna av malm.

Omsättningen halverades

Totalt stod trafiken stilla i 76 dagar, och under det första kvartalet mer än halverades LKAB:s omsättning.

Det har spekulerats mycket om orsakerna till vinterns haverier på malmbanan. Ryska sabotage är kanske den mest rubrikvänliga, men eftersatt underhåll och en hårt utnyttjad anläggning med 120 år på nacken ligger nog närmare till hands.

Nu rapporterar Svenska Dagbladet att haveriutredarna också tittar på en annan faktor: nollgenomgångar, alltså de tillfällen när temperaturen antingen stiger över eller sjunker under noll. Ett förändrat klimat har gjort att det händer oftare i norra Sverige, till exempel i Vassijaure.

En nollgenomgång låter kanske inte så dramatisk, men i ett landskap där det vanliga har varit att kylan håller i sig får det konsekvenser. Rennäringen har till exempel fått allt större problem med skare som hindrar djuren från att komma åt sin mat.

Men snö som smälter till vatten, som i sin tur fryser till is, kan också påverka infrastruktur, som järnvägen.

Kaoset kostar pengar

Haverikommissionen undersöker nu om is och snö som byggts upp längs spåret kan ha bidragit till att det tomma tåget spårade ur i februari.

Vinterns urspårade malmtåg är en illustration av de enorma problem som skapas av Sveriges eftersatta järnvägsunderhåll. Och det handlar inte bara om förtvivlade människor som väntar på försenade tåg på överfulla perronger. Kaoset på järnvägen kostar också industrin, och landet, stora pengar.

De första fyra månaderna i år tappade LKAB sju miljarder i omsättning jämfört med förra året. Sju miljarder. Och företaget är inte ensamt. Att få logistiken att fungera är ett av huvudproblemen för många av Sveriges exportföretag.

Men kanske är de urspårade tågen också en bild av vad som väntar när klimatet förändras. Den senaste tiden har vi alla sett bilderna av översvämmade städer i Europa och orkandrabbade samhällen i USA.

Men klimateffekterna kan också vara mer smygande. Som en temperatur som hoppar upp och ner runt nollan, även i norra Norrland.

Dyrt att inte anpassa sig

Att få ordning på Malmbanan är naturligtvis infrastrukturminister Andreas Carlsons ansvar. Det handlar inte bara om underhåll. Järnvägen mellan Kiruna och Narvik måste också få större kapacitet.

Dessutom måste den alltså rustas för ett annorlunda och varmare klimat. Och det gäller inte bara Malmbanan, utan nästan allt i samhället. Klimatanpassning är den stora politiska utmaningen de kommande åren, men när hörde du en ledande politiker tala om det?

Den kommer att kosta stora pengar. Men som vi kan lära av det som hände i Vassijaure, att inte anpassa sig kan bli ännu dyrare.

Det kommer nämligen att bli varmare, till och med om världen klarar att minska utsläppen enligt planerna. Och just nu är det väldigt tveksamt om det kommer att hända.

Ingvar Persson är fristående kolumnist på Arbetets ledarsida. Tidigare har han bland annat varit ledarskribent i Aftonbladet.