Ewa Johansson och Helene Forsström är båda undersköterskor och jobbar på Vrinnevisjukhusets operationsavdelning. Här utförs operationer inom gynekologi, kirurgi och ortopedi och den ena arbetsdagen är sällan den andra likt.

Det är ett roligt jobb, men också tufft.

– Förut kändes det som att man bodde på jobbet, men så är det inte nu, säger Ewa Johansson.

Sedan två år tillbaka får alla undersköterskor och sjuksköterskor som jobbar skift en återhämtningsdag varannan vecka. Vad varje medarbetare gör på den tiden väljer de själva.

Ewa Johansson säger att hon i början kunde passa på att fixa grejer, som att handla och städa, för att slippa det på helgen.

– Men nu försöker jag få en dag som är min dag. Jag kanske tar en promenad eller en fika med en kompis. 

Har samma lön

För de 20 undersköterskor på avdelningen som jobbat enligt den här modellen innebär det cirka 3,5 timmars kortare arbetstid per vecka.

Men det är ingen arbetstidsförkortning i arbetsrättslig mening, betonar deras enhetschef, 
Johnas Aronsson.

– De har samma veckoarbetsmått som tidigare och samma lön. Målet var aldrig att korta arbetstiden, utan att öka återhämtningen. 

Läs också: Kortad arbetstid finns snart i varannan kommun

Bakgrunden till det tvååriga projektet, som också omfattar operationsavdelningen på universitetssjukhuset i grannstaden Linköping, var svårigheten att behålla personal efter pandemin.

– Vi såg att återhämtningen var grundläggande. Det var för högt tempo och stress, även moralisk stress, och många orkade inte jobba heltid. 

Uppdraget blev att ta fram en ny arbetstidsmodell. Men i en dygnet runt-verksamhet som vården är det svårt att bara ta bort en arbetsdag. 

– Då backade vi och räknade på timmar i stället. Vi vill ha ut arbetade timmar, men samtidigt att personalen ska orka jobba heltid. Så de som gick upp i heltid fick en återhämtningsdag i stället, säger Johnas Aronsson

Minskad stress

För Ewa Johansson och Helene Forsström, som båda redan jobbade heltid, innebar återhämtningsdagen i praktiken en kortad arbetstid till 90 procent. Men andra har gått upp i tid – och fått mer lön.

Läs också: Ge oss kortare arbetstid så vi orkar jobba hela arbetslivet

Det är den delen av projektet som ökat kostnaderna, men bara med 0,65 procent av den totala lönekostnaden. Samtidigt har 12 procent fler operationer kunnat utföras, och i Linköping har man sparat in på hyrpersonal.

I medarbetarundersökningar syns att stressen gått ner och att personalen återhämtar sig genom fysisk aktivitet och att umgås med familj och vänner.

– De är den största fördelen – att de orkar nu, säger Johnas Aronsson.

Nu hoppas personalen att regionpolitikerna ska ge klartecken till en fortsättning på arbetstidsmodellen.

– Även arbetsgivaren vinner i längden på att personalen mår bra, säger Ewa Johansson, som också är skyddsombud.  

Lättare få ihop schemat

Vårdenhetschefen Johnas Aronson har följt debatten om kortad arbetstid och säger att han kan förstå att arbetsgivarna håller emot, med tanke på personalbristen.

Men han menar man måste våga tänka nytt för en verksamhet som är så krävande. 

– Du utsätts för stor press och känner att du inte räcker till, men måste göra det ändå – för att det är en människa som ligger där. Att då att säga att man ska hantera vården som alla andra branscher är hål i huvudet.

Läs också: Dyrt för kommunerna att inte korta arbetstiden – ändå fortsätter arbetsgivarna att säga nej till kravet

Att det finns ett stort rekryteringsbehov vet alla som jobbar i vården.

– Men då är det ju nu, innan det är total panik, vi måste hitta hållbara lösningar som får folk att stanna, säger Johnas Aronsson.

Återhämtningsdagen har dessutom underlättat schemaläggningen.

– Med det nya kravet på dygnsvila hade det varit svårt få ihop schemat om vi inte haft det här projektet.

När schemat görs och de vanliga lediga dagarna lagts in, räknar schemagruppen ut hur många återhämtningstimmar varje personal har för den perioden.