VD:ar dricker mest och oftast. Men det är inom restaurangbranschen som flest visar symptom på alkoholberoende.

– Vi jobbar ju med alkohol dagligen, så man får nog en ganska avslappnad attityd, säger Anna Hjortheden som jobbar på Stockholmskrogen Sturehof där hon också är huvudskyddsombud.

Hon har jobbat på samma restaurang i 28 år och tycker ändå att det skett än förändring i branschen.

– När jag var yngre var det mer fylla, nu är ungdomarna mer sofistikerade. Förr shotade man mer ren sprit, nu sippas det på cocktails. Det är inte så ofta jag är ute och ränner på nätterna, men när jag är ute efter tolv någon gång kan jag reagera på att ungdomarna är så lugna.

En annan förändring hon sett är att arbetsgivaren är mer medveten om frågan i dag. Chefer utbildas i att upptäcka beroendeproblem och man jobbar mer med rehabilitering.

– Förr kunde de flesta komma bakfulla till jobbet lite då och då, men det händer väldigt sällan numera.

En kvinna i kockrock står i en restaurang med vita bordsdukar och håller i en meny. På den blå väggen bakom henne hänger en stor, inramad fiskillustration.
Anna Hjortheden har jobbat på samma restaurang i 28 år och tycker ändå att det skett än förändring i branschen.

Det är Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Can, som i en rapport sökt svaret på hur mycket alkohol man dricker olika yrkesgrupper.

Det konstateras i och för sig att just yrke har ett ganska litet förklaringsvärde. I stället är det faktorer som kön och ålder som påverkar mer.

– Men eftersom vi ändå har kunnat ta hänsyn till det, så tycker inte jag att det räcker som förklaring. Utan det finns någonting mer här som det är värt att titta vidare på, säger Isabella Gripe, en av utredarna bakom rapporten.

Hon konstaterar att studien alltså visar att det finns skillnader som till viss del kan bero på vad man jobbar med. Däremot svarar den inte på varför det är så.

– Men att det finns de här skillnaderna betyder ju också att det finns någonting som man kan jobba med. Och att arbetsplatsen kan vara viktig för det. Att ha fri bar på julfesten kan kännas generöst och bjussigt. Majoriteten av de anställda blir glada, medan det för andra kan vara förödande. Det tycker jag att man ska tänka på, säger Isabella Gripe.

I rapporten har man tittat på tre olika mått, med lite olika utfall. Dels handlar det om vilken yrkesgrupp som har störst andel som överhuvudtaget dricker alkohol.

Den listan toppas av vd:ar, där nästan alla (98 procent) druckit alkohol de senaste 12 månaderna.

Det kan jämföras med städare och hemtjänstpersonal, där andelen är lägst, där bara sju av tio druckit alkohol under den perioden.

Vd:ar är också den yrkesgrupp som dricker mest, 26 standardglas i månaden, medan lärare och undersköterskor dricker minst, med åtta glas i månaden.

Även när det gäller hur mycket man dricker vid ett och samma tillfälle är det vd:ar som ligger i topp. Sex av tio uppger att de druckit motsvarande minst en flaska vin samtidigt den senaste månaden. Medan bara en av tio läkare gjort det.

Trots att vd:ar är de som dricker mest är det en annan yrkesgrupp som har störst andel som visar upp symptom på alkoholberoende, nämligen restaurangpersonal.

– Vi har ju den här närheten till alkohol, vi har ett lättsamt sätt att se på alkoholen vilket kanske är lite problematiskt.Eftersom det är ett gift som skadar kroppen och man riskerar att bli beroende. Så vi jobbar ju i en bransch med hög risk om man har tendens att kanske bli beroende, säger Anna Hjorthagen.

I sin roll som skyddsombud kan hon involveras i personalärenden som handlar om alkoholproblem. Men även de har blivit färre tycker hon.

– Det kan också bero på att företaget kanske har blivit lite bättre på att upptäcka de tydliga, tidiga tecknen, som korttidsfrånvaro och så vidare.Att man lyckas fånga upp dem tidigt, säger Anna Hjortheden.