1,3 miljoner i månaden – så mycket ökade inkomsterna för Scanias vd, Christian Levin, mellan 2022 och 2023. Och det var framför allt på grund av stora bonusar. Det visade Arbetets granskning av vd-lönerna för Sveriges 20 största bolag.

Bonusarna är ofta långt högre än grundlönen. För de fem vd:ar som ökade sina ersättningar mest i kronor var den totala lönesumman 70 miljoner 2023. Samtidigt fick de tillsammans bonusar på 113 miljoner, 52 miljoner mer än året innan.

Bonusarna är bland annat kopplade till bolagens resultat, går det bra för bolaget belönas vd:n, går det sämre blir bonusen mindre. De ska alltså motivera chefen att ta beslut som gynnar företaget.

Men, enligt Göran Nilsson, visar forskningen att det i stället kan bli tvärt om.

– Det finns inte mycket stöd för att de faktiskt leder till bättre prestationer, åtminstone inte på lång sikt.

Göran Nilsson är ekonomie doktor och har tidigare varit lektor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Nu är han föreläsare och författare, bland annat till boken Det agila företaget, som tar upp problemen med bonussystemen.

”Bara om du har ett skittråkigt jobb”

Han framhåller att det i experiment visat sig att ekonomiska belöningar kan vara bra om man utför enkla, repetitiva uppgifter där man inte behöver använda hjärnan.

– De enda fall där de behövs är när du har ett skittråkigt jobb där du inte har någon motivation överhuvudtaget, där du står och gör samma enkla sak om och om igen. Där kan vi inte förvänta oss att människor har en stark inre motivation. Då kan det vara bra med någon form av ackord, säger Göran Nilsson.

Men när det handlar om komplexa uppgifter blir resultatet ofta i stället sämre om det finns en prestationsbaserad ersättning, säger han. När man har en yttre drivkraft, som pengar, så kan det tränga undan den inre motivationen. 

För mycket fokus på pengarna

– Det blir för mycket fokus på pengarna och det blir för lite fokus på att du faktiskt vill göra ett bra jobb. Någon som brinner för att driva företag, eller för en produkt, eller som brinner för kunderna kommer sannolikt göra ett mycket bättre jobb än den som brinner för bonus.

Enligt den forskning han hänvisar till minskar även bonusarna vd:ns frihet. Eftersom bonusarna oftast sätts efter vissa specifika mål hamnar fokus på att uppnå just de målen, när något annat egentligen kunde ha varit bättre.

Vd har då inte samma frihet att agera på ett sätt som hen tycker är långsiktigt bra för företaget. Det är en av anledningarna till att den inre motivationen ofta trängs ut.

Ytterligare en anledning handlar om självkänsla.

– De flesta som har möjlighet att få en bonus är säkert tacksamma och glada för det. Men det kan ändå ge en liten känsla att ägarna inte riktigt litar på att jag är motiverad att göra mitt bästa. De tror att jag måste ha en bonus för att jag ska anstränga mig.

Man med glasögon och grått hår står med armarna i kors i en smal, svagt upplyst korridor.

”Tänker inte utanför boxen”

Det finns även forskning som visar att man blir mindre kreativ när man jagar en belöning, enligt Göran Nilsson. Då blir det bara fokus på belöningen och man är inte lika benägen att tänka utanför boxen.

Höga bonusar kan också leda till att siffrorna, resultatet, hamnar för mycket i fokus.

– De kan skapa manipuleringar med siffrorna. Att man fixar och trixar för att det ska se bättre ut kortsiktigt. Då tjänar man själv mer pengar men sedan får nästa vd komma och städa upp det där, säger Göran Nilsson.

Enligt honom vore det bättre att höja den fasta lönen och slopa bonusarna. Om företaget går bra får man gärna dela med sig av vinsten, men då är det bra om det är lika för alla, oavsett vilken befattning man har.

– På det sättet kan man använda kollektiva belöningar som ett sätt att stärka teamkänslan, så att alla strävar mot samma mål. Men de här individuella belöningarna ger inte jag särskilt mycket för, säger Göran Nilsson.