De tre männen säger att de var lovade målarjobb och ett visst antal tusen i lön för varje färdig lägenhet när de åkte till Dalarna hösten 2020. När en av dem får frågan varför han slutade jobba några veckor senare svarar han att pengarna inte kom. 

När han sökte arbetsgivaren ska han inte ha fått svar.

– Nej, han blockade mig, säger han i förhöret som återges i förundersökningen om människoexploatering.

”Aldrig haft för avsikt betala”

Byggföretagaren från Stockholm är nu åtalad för att ha exploaterat de tre männen. Enligt stämningsansökan har han fått dem att jobba under ”den felaktiga förespeglingen” att han skulle betala, trots att han aldrig tänkt göra det. 

Han påstås ha utnyttjat männens svåra situation som relativt nyanlända i Sverige.

I förhör säger männen, som kommer från Centralamerika, att 30-40 personer delade bostad under tiden i Dalarna. Sängarna räckte inte till alla.

”Kallt i huset”

– Hur sov ni då? frågar polisen.

– På golvet, svarar en av männen.

– Direkt på golvet?

– Ja, direkt på golvet. Vi lade en jacka eller det vi hade på oss på golvet så att vi inte skulle frysa, säger mannen. 

Hot om utvisning

De berättar att det var svårt att laga mat – att det fanns en gasspis utan gas och en liten elspis som gick sönder.

– Man kan säga att det som fanns där var förödmjukande för en människa, säger en av männen.

I förundersökningen finns förhör med en lång rad tidigare anställda utöver de tre som åtalet gäller för. De berättar liknande historier om uteblivna löner och långa arbetsdagar. Men också om hot. Bland annat ska chefen ha sagt att han kan få personer utvisade.

Nekar till brott

En arbetsmiljöinspektör säger i ett förhör hos polisen att han aldrig tidigare sett så mycket brister på en arbetsplats som på bygget i Dalarna. Bland annat saknades fallskydd. 

Den åtalade företagaren nekar till brott.

Han säger sig inte ens känna till de tre målsägandena och nekar till vittnesmålen om arbetsvillkoren.

Utöver människoexploatering är mannen åtalad för övergrepp i rättssak, efter att ha hotat en facklig företrädare i samband med förhandlingar i Arbetsdomstolen. 

Människoexploatering i arbetslivet är ett sällan prövat brott som rör sig om att människor utnyttjats och haft uppenbart orimliga villkor. Några ytterligare rättsprocesser pågår just nu (se faktaruta).

Barnflickor, städare och bärplockare i tidigare mål

Lagstiftningen om människoexploatering i arbetslivet infördes 2018. Arbetet har följt det fåtal rättsprocesser där lagen prövats, här är de tre senaste fallen:

  • Barnfickorna i Göteborg: Barnflickorna ska ha varit kameraövervakade ända in i sovrummet och ha arbetat dygnet runt. Förra hösten dömdes kvinnan som anlitat dem för människoexploatering, hennes make för medhjälp till samma brott. De har överklagat och fallet ska prövas i hovrätten i september. Historien skildras i podden Arbetet Krim – Barnflickan som flydde.
  • Bärplockarna i Åsele: Flera av bärplockarna har uppgett för polisen att de ätit slaktavfall de hittat i skogen för att de fått för lite mat med sig från uppdragsgivarna. I somras dömdes två företagare till 2,5 års fängelse för att ha utsatt nio bärplockare för grov människoexploatering. Målet har överklagats och prövas i hovrätten i höst.
  • Städarna i Göteborg: Förra året friades en städ-vd i Göteborg från människoexploatering efter anklagelser bland annat om att städarna kameraövervakats. Han dömdes däremot för brott mot utlänningslagen, vilket han överklagat.