Fackets nya taktik mot techbolag som Google: ”Kommer fortsätta stämma dem”

Att se till att företag följer medbestämmandelagen, MBL, är å ena sidan ett givet fackligt kärnuppdrag. Å andra sidan har de senaste årens konflikter inom techbranschen lett till en slags omvärdering av den snart 50-år gamla lagstiftningen.

Inflytande engagerar

Kärnan i den uppmärksammade Klarnakonflikten handlade om just rätten till inflytande och företagets starka motstånd att ge anställda detta, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen till Arbetet.

– Den tunga förhandlingsplikten slår till först när man har kollektivavtal. Och det har varit ett starkt skäl till motstånd mot avtal i den här branschen. Men det finns ändå regler kring samråd och information vilket vi prövade i Klarnafallet, säger han och fortsätter:

–  En bieffekt har blivit att intresset och kunskapen kring det kollektiva inflytande har ökat både bland medlemmar och inom förbundet.

Exempel på hur betydelsen av MBL-frågorna har ökat kan ses i två nya avtal som Unionen tecknat under våren. Ett gäller medicinteknikföretaget Medicago och det andra rör techbolaget Tobii som utvecklar så kallad eyetracking-teknik.

I båda fallen har inflytandefrågor varit avgörande, säger Martin Wästfelt.

Storytel och Google stäms

Under sommaren har frågan fortsatt att vara aktuell. Inte minst genom två stämningar riktade mot Storytel och Google. I båda fallen har företagen i samband med nedskärningar vänt sig till enskilda medlemmar med utköpserbjudanden utan att först förhandla med Unionen.

Enligt facket är det ett tydligt brott mot MBL 13 som säger att även företag utan kollektivavtal har förhandlingsskyldighet när det kommer till förändrade anställningsförhållanden för fackanslutna.

–  Hela poängen med att vara med i facket är ju att det ska vara en sköld. När vi får information och ser helheten så kan vi företräda individen bättre. Här har man kallat till arbetsbristförhandling efter att medlemmar sagt nej. Då försvinner syftet med det kollektiva systemet.

Unionen: ”Fortsätter stämma för MBL-brott”

För detta kräver nu förbundet 200 000 kronor i vardera fallen. Men att det allena skulle få Google eller Storytel att teckna kollektivavtal har dock Martin Wästfelt inga illusioner om.

– Grunden är ju att vi har medlemmar, förtroendevalda på arbetsplatserna och att vi kan föra konstruktiva förhandlingar, säger Martin Wästfelt och tillägger:

– Men det här ett verktyg för att visa på vår förmåga. Vi kan göra det och vi kommer att fortsätta göra det.

Paralleller till Teslastrejken

Arbetet har tidigare berättat om hur IF Metall använder MBL-lagstifningen för att kräva löpande informationsmöten med Tesla.

– Medbestämmandelagen gäller oavsett om man har kollektivavtal eller inte, sa IF Metalls dåvarande avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet i våras.

Google: Vi följer lagstiftningen

Arbetet har sök Storytel som avböjer att kommentera stämningen. Google svarar dock att Unionens stämning är grundlös.

”Vi följer lokal lagstiftning på varje marknad vi är verksamma i. Vi har noggrant granskat detta ärende och anser att Unionen saknar grund för sitt anspråk”, skriver Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google, i ett mejl.