Efter att Socialdemokraterna presenterat förslag på att sänka arbetstiden till 35 timmar i veckan har reaktionerna inte låtit vänta på sig. 

LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä har höjt ett varningens finger och vill hellre gå avtalsvägen. Kommunals ordförande Malin Ragnegård tycker tvärtom att det är en bra och nödvändig åtgärd. 

Systemkollaps, ropade Elias Nilsson på Svenska Dagbladet och förutspådde hur förslaget skulle knäcka Sverige. Han föreslår deltidsarbete som åtgärd för den som vill ha mer fritid. 

Försöker etablera medelkassnorm

På samma ledarsida skriver John Norell om hur arbetslivet redan nu är kortare. Med en imponerande kreativitet argumenterar han utifrån den akademikernorm han och hans likasinnade försökt etablera över lång tid. En där människor i Sverige studerar flera år efter gymnasiet. Där industrin är “basically gone” och där den som klagar får höra “gör andra val, få andra resultat”.

Svenskar sägs plugga länge, leva längre och vilja arbeta längre. Norell menar då att sänkt arbetstid för alla, sett till att många inte arbetar ett helt yrkesliv, är trubbigt. Och därmed dåligt. 

Visst stämmer det att vissa arbetar färre år och färre timmar, men detta gäller långt ifrån alla. Det må komma som en chock för delar av Svenska Dagbladets ledarredaktion men ganska många i Sverige arbetar heltid från det att de går ut gymnasiet tills att de går i pension. 

Ingen Arnepension

Alltför många unga går utan arbete och de som tar sig in på arbetsmarknaden löper större risk att skada sig och utnyttjas. Det skulle snarare behövas mer politik som synliggör denna grupp än försök att sopa dem under mattan. 

Och att ens nå pensionsålder är en utopi för många. Handleder, ryggar, men också själen, lägger ner långt innan till följd av slitsam arbetsmiljö och långvarig stress. Och klarar man sig hela vägen till pension så skiljer sig livslängden flera år, grupper emellan. 

Föreslås då i stället en differentierad pensionsålder? En Arnepension, likt danskarnas modell, där man får gå tidigare om man arbetat från tidig ålder?

Nej, det räcker med att sopa dessa människor under mattan. Kanske hoppas man att de på så sätt faller i glömska. Men statistiken talar sitt tydliga språk.

Föräldraledighet, anledning att jobba mer

Och istället för att argumentera för varför detta är en rimlig ordning väljer Norell att räkna med arbetslöshet som en av faktorerna som inneburit förkortad arbetstid för svenskar. Även föräldraledighet lyfts som mer ledighet. 

Bortsett från att föräldraledighet inte kan påstås vara ledighet så är det fortfarande så att kvinnor tar ut tre fjärdedelar av dagarna.

Att trubbigheten i en generell sänkning är problematisk poängteras. Men leder resonemanget till ett förslag där enbart män får sänkt arbetstidsmått? Nej, det vore ju helt galet och framför allt helt otänkbart.

Målet för Nils Norell är ju, som man kunde ana, inte ett hållbart arbetsliv för alla. Så oavsett om förbättringarna är generella eller inte så kommer de framöver att skjutas ner av högertyckare. 

Utbredd ofrivillig deltid

Och många arbetar redan deltid, den ickelösning Elias Nilsson föreslog. Majoriteten är, som konstaterat av Kommunal, kvinnor. Anledningen? De orkar inte med vardagen och/eller sitt arbete annars. De ekonomiska konsekvenserna är förödande.

Bortser man från gruppen som drar det största lasset hemma finns även en alltför stor andel som arbetar ofrivillig deltid. 

7 av 10 arbetar deltid i detaljhandeln. Otyget är utbrett inom många branscher just för att det innebär fördelar och makt för arbetsgivarna. Har någon av dessa ledarskribenter bemödat sig att fundera på en lösning för dem? 

Bra politisk konflikt

Givetvis är det fritt fram att vara emot en arbetstidsförkortning. Faktum är att den tydliga konfliktlinjen mellan höger och vänster i frågan gör det enklare att förstå vilka politiska ambitioner som finns och drivs. 

Däremot behöver det vara glasklart för alla att det faktiskt inte stämmer att svenskar arbetar mindre eller färre timmar. Att påstå det och samtidigt försöka avfärda en generell reform som trubbig är både världsfrånvänt och oärligt. 

De som trots försöken att osynliggöras sliter ut sina kroppar och arbetar ohållbart är bara inte särskilt viktiga för högern.