Otyget med att kontrollera, övervaka och trycka till sina anställda är utbrett. Hur mycket du gör ska hela tiden dokumenteras, mätas, klockas.

Det går att se en trend och för anställdas räkning ser det inte särskilt ljust ut.

På ett äldreboende i Linköping slutade en födelsedagsfika med skriftliga varningar för ett gäng kollegor.

Ledningen menar på att de, genom att göra något de flesta ändå ser på som en del av en sund arbetsplatskultur – det vill säga fira en kollega, misskött sitt arbete. 

Varnades för födelsedagsfika

De anställda fick utöver en skriftlig varning inte heller ta del av den lokala lönepotten när det var dags för lönerevision.

Hundralappar som skulle komma väl till pass för dem som sliter inom äldrevården.

Och hur långt kan en festivalarrangör kan dra sin vegetariska norm? 

Anställda nekades att ta in sina matlådor under Way Out West. Initiativet att ha helvegetarisk festival är i sig kanon och tvingar större aktörer att agera.

Men kontrollera anställdas matlåda? Orimligt.

Det finns en uppenbar lockelse i att göra ner den som försökt ta med kött i matlådan, klarar denne sig verkligen inte ett par timmar utan? Men det är inte poängen.

Arga på vanmakt och orättvisa

Poängen är, som oftast när människor rasar, känslan av vanmakt, orättvisan och överförmynderiet.

Sedan är det ju så att de allra flesta i Sverige faktiskt inte får betalt under lunchen. Och vad som sker på människors fritid kan inte få vara arbetsgivares angelägenhet. 

Men kontroll och krav blir lätt kultur och därmed enklare, inte minst med benhård konkurrens på arbetsmarknaden (rekordhög arbetslöshet) och övervakning (digital utveckling och effektivisering).

Det kan röra sig om in- och utstämpling, digitala program som registrerar närvaro, GPS på budbilen, digitala lagerhanteringssystem som registrerar transaktioner, minutscheman inom vård och omsorg. 

Kräver ackord utan att betala för det

Betyder detta då att fler får ackordslön? Nej, absolut inte. Arbetsgivarna tillåts pressa och stressa och kräva. Passar det inte finns någon som kan ersätta dig. Chefernas budget; nu den anställdas yttersta ansvar.

Utöver detta dras alltför många med otrygga anställningar. Dessa går på en konstant slags stressig och framför allt obetald jour i hopp om fler timmar. Redo, inte ledig men konstant tillgänglig.

Skulle det vara tillåtet skulle många arbetsgivare välja att styra och ställa mer än vad de gör i dag. Det kan röra sig om att begränsa möjligheten till sociala interaktioner med kollegor, registrering och tidtagning av olika arbetsuppgifter eller regelrätt övervakning.

Någonstans måste också gränsen gå för hur mycket man kan pressa någon. Man behöver inte vara någon köttvurmare för att tycka det. Inte heller någon latmask eller facklig paragrafryttare.

Du behöver bara orka tänka efter lite.

Människor är inte maskiner

Flera fack har varnat. Förtroendevalda arbetar aktivt med att begränsa arbetsgivarnas möjligheter att övervaka och kontrollera ute på arbetsplatserna.

Men fler måste fråga sig om kraven som ställs är rimliga för svensk arbetsmarknad.

Kött är inte kanon. Tårta är väldigt onyttigt. Men människor är inte produktivitetsmaskiner. Meningen med livet är för de allra flesta inte att leva så länge som möjligt och vara så effektiv som möjligt.

Med det i åtanke bör ilskan mot att inte få fika, röka eller äta kött ses som sund.

Och inskränkningar kommer vi att behöva göra löpande, inte minst för att rädda klimatet.

Men att ge arbetsgivarna mer makt får aldrig vara vägen framåt för den som drömmer om balans och ett hållbart arbetsliv.