”Regeringen prioriterar färre regler framför brottsbekämpning”
Regeringen hävdar att de gör allt som krävs för att bekämpa den kriminella ekonomin. Men vissa områden vågar man inte ge sig på, skriver LO-utredarna Linnea Magro och Mattias Samuelsson.
Linnea Margo och Mattias Samuelsson, utredare på LO
Enligt Polismyndigheten omsätter den kriminella ekonomin 100-150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. Att företag används som brottsverktyg i Sverige är idag en realitet. Seriösa företag konkurreras ut av kriminella och oseriösa aktörer.
Arbetare far illa med usla arbetsvillkor. Skattebetalarnas pengar fifflas bort när kriminella använder företag för att begå välfärdsbrottslighet. Så kan vi inte ha det.
Revisionsplikten bortplockad trots kritik
Ett tydligt område där regeringen aktivt valt att ducka är frågan om revisionsplikten för små aktiebolag, trots att det finns ett färdigt förslag utrett och klart.
Revisionsplikten är ett verktyg och kontrollmekanism som även flera brottsförebyggande myndigheter efterfrågat för att bekämpa kriminaliteten. Att regeringen inte går vidare med att återinföra revisionsplikten är högst beklagligt.
År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag. Det var alltså nu valfritt för små aktiebolag att ha en revisor. Syftet var att minska regelbördan för företag.
Trots den massiva kritiken som fanns till förslaget att slopa revisionsplikten för små aktiebolag och varningens finger som höjdes om att detta kommer leda till ökad brottslighet – gick sittande alliansregering vidare med förslaget. Minskad regelbörda var viktigare än brottsbekämpning.
Underkänt av Riksrevisionen
Nu har det gått 14 år sedan avskaffandet. Reformen har utvärderats. Riksrevisionen (2017) konstaterade att slopandet underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandrag. De effekter som man hoppades på har i stort sett uteblivit förutom självklarheter: ökad valfrihet för små aktiebolag att välja om man vill ha revisor eller inte och besparingar på själva revisorarvodet för berörda aktiebolag.
Riksrevisionen konstaterar att lönsamheten för bolagen inte heller har blivit bättre.
Dessutom har även aktiekapitalkravet för att starta aktiebolag sänkts. I två omgångar sen 1995 har kapitalkravet sänkts. År 2020 halverades beloppet till 25 000 kronor. En reform som ingen efterlyste.
Låga krav och lite regler kanon för kriminella
Inte ens näringslivet, som snarare såg en risk att ett så lågt kapitalkrav skulle öppna upp för att aktiebolag skulle komma att användas i brottsliga eller oseriösa syften.
I 1995 års penningvärde ligger kapitalkravet idag på 17 000 kronor. Det går inte att blunda för att ett så lågt kapitalkrav i kombination med andra regelförenklingar har precis som många varnade för bidragit till att aktiebolag startas och används i kriminella eller oseriösa syften.
Från politiskt håll hör vi gång på gång mantrat att ”vi har varit för naiva”. Faktum är att regeringen fortfarande är för naiv när det gäller att bolag används som brottsverktyg.
Borde premiera seriösa företag
Sverige ska ha ett företagsklimat som premierar de seriösa företagen. En politik som främjar sund konkurrens och som slänger ut de kriminella och oseriösa aktörerna från arbetsmarknaden.
Revisionsplikten skulle givetvis inte lösa alla problem utan fler åtgärder krävs. Men med tanke på det begränsade personliga ansvar aktiebolagsformen ger är det rimligt att det också ställs krav på mindre bolag.
Om regeringen menar allvar med att bekämpa den kriminella ekonomin är ett införande av revisionsplikten nödvändigt för att öka insynen och kontrollen.
