Fem år i rad har en allt större del av det värde som produceras i näringslivet gått till vinster.

I fjol var vinstandelen 40,7 procent, den högsta noteringen på nästan 30 år.

Omvänt har den del som går till löner sjunkit. Svenska löntagare får en mindre del av kakan än löntagarna i jämförbara länder, enligt den rapport som LO-ekonomerna publicerar i dag, torsdag.

”Ökat utrymme för löneökningar”

– Det här kan vi använda oss av i avtalsrörelsen 2025, säger LO-ekonomen Thomas Carlén.

Sedan avtalsrörelsen 2023 ökar lönerna i Sverige med ungefär 4 procent årligen, en klar uppväxling jämfört med de 2,5 procent som gällt ända sedan 2010.

Enligt Thomas Carlén finns goda möjligheter att bibehålla den nya, ”uppväxlade” löneökningstakten även efter avtalsrörelsen 2025.

– Den höga vinstandelen i näringslivet ger ett extra utrymme för löneökningar som inte spär på inflationen.

I LO-ekonomernas prognos kommer inflationen att ligga under 2 procent under resten av 2024 och hela 2025. Därmed borde reallönerna kunna öka.

En förutsättning är att företagen inte vältrar över ökade lönekostnader på konsumenterna, utan väljer att minska sina vinster. Enligt LO-ekonomerna har svenska företag ganska obehindrat kunnat höja sina priser de senaste åren – och ökat vinstandelen. Medan löntagarna ensamma burit ansvaret för att pressa ner inflationen.

På väg ur lågkonjunkturen

Trots att Sverige är på väg ut ur lågkonjunkturen räknar LO-ekonomerna med 50 000 fler arbetslösa i år.

Särskilt i byggbranschen är arbetsmarknaden dålig.

– Byggnadsarbetare som är etablerade i sitt yrke hittar fortfarande nya jobb. Men de nyutbildade får inga lärlingsplatser, säger LO-ekonomen Anna-Kirsti Löfgren.