Att företagen som upphandlats av Arbetsförmedlingen för att stötta personer med funktionsnedsättning och ohälsa skulle drabbas av personalbrist var ingen okänd farhåga för myndigheten. 

Den risken såg myndigheten redan 2022, vilket framgår av en riskanalys som Arbetsförmedlingen gjorde inför att Steg till Arbete skulle sjösättas och som Arbetet tagit del av. En sådan analys görs alltid vid större förändringar. 

I analysen föreslogs också hur risken skulle hanteras, nämligen genom att kontrollera om företagen skulle klara att leva upp till kraven. 

Men risken blev ändå verklighet. När tjänsten startade hösten 2023 började larmen komma, främst från arbetsförmedlare. Arbetsterapeuter saknades, vilket ledde till att deltagare inte fick rätt stöd. Arbetets granskning visar att över 1 000 klagomål kommit in på Steg till arbete. 

Två personer står i en skuggad gränd med en stadsgata i bakgrunden. Andra fotgängare kan ses gå längre fram.

Arbetsförmedlingen har fått över tusen klagomål på privat jobbstöd – deltagaren Aron ”gör ingenting”

Nyheter

– Vi vet att de startat upp verksamheter utan att det funnits tillräckligt med personal på plats. Jag kan inte se att de gjort den bedömningen alls för många av leverantörerna. Arbetsterapeuter har blivit sjukskrivna eller slutat efter bara några veckor, säger Ida Kåhlin, ordförande för Sveriges Arbetsterapeuter.

Svårt ifrågasätta företagen

Arbetsförmedlingens enhetschef Eeva Vestlund säger att myndigheten i upphandlingen gjort bedömningar av företagens förmåga att få fram personal. Och landat i att alla företag i Steg till arbete har den förmågan, annars hade de inte fått ta emot deltagare. Men hon erkänner att de litat på deras ord.

– Om leverantören säger att de kommer kunna få fram den personal som krävs, som avtalet säger, då undersöker vi det men det är svårt för oss att ifrågasätta deras anbud och säga ”nej det tror jag inte att du kan”, säger Eeva Vestlund.

Ida Kåhlin betonar att företagen har ett eget ansvar, men säger också att myndigheten bättre borde ha analyserat bristen på arbetsterapeuter. Enligt hennes förbund har också Arbetsförmedlingen ställt omöjliga krav i upphandlingen. Som exempel lyfter hon ett krav på att arbetsterapeuter ska ha en viss utbildning som endast funnits tillgänglig för anställda på Arbetsförmedlingen.

”Kan ha gjort fel”

Arbetsförmedlingens Eeva Vestlund är ansvarig för uppföljning och kan inte detaljerna om hur upphandlingen gjordes.

– Men jag kan säga att när leverantörer skriver på avtalet så säger de att det som står i avtalet kommer att levereras. 

Du menar att de borde ha frågat er om ni kräver något omöjligt? 

– Ja, det kan vara så. Eller vi kan ju också ha gjort fel. Det vet jag inte.

I riskanalysen nämns också sådant som kan göras bättre i nästa upphandling. Arbetsförmedlingen skriver att de lärt sig att företagen måste ha erfarenhet av att jobba med målgruppen och att matcha arbetssökande med jobb, alltså det som hela tjänsten handlar om. 

Det låter som en väldigt grundläggande lärdom att dra och det är svårt att tänka sig att ni inte hade det med er inför första upphandlingen? 

– Vi har vänt ut och in på oss själva och försökt vara så självkritiska vi kan. Vad kunde vi ha gjort på ett något annorlunda sätt eller ett helt annorlunda sätt? Vi har försökt gräva på alla områden och det här är en av lärdomarna vi tog med oss till den andra upphandlingsomgången.

I mitten av maj hade totalt över 1 200 klagomål kommit in på Steg till arbete. Av de 925 fall som gåtts igenom gick 227 vidare för att utredas närmare. Och 190 av dem ledde till någon form av straff. Till exempel krav på bättring, stopp för nya deltagare på en ort eller böter.

Att klagomål inte lett till straff kan bero på olika saker, till exempel att det rört sig om sådant som är enkelt att fixa, om att bristen inte bryter mot avtalet mellan företaget och myndigheten eller att ord står mot ord.