Fackens attack mot hårdare sjukförsäkring: ”Arbetsgivare kan vänta i 180 dagar för att bli av med anställda”

Under sina sista år vid makten mjukade den socialdemokratiska regeringen upp villkoren för sjukpenning och sjukersättning.

Sjuka människor skulle få mer tid på sig att tillfriskna och komma tillbaka till sina tidigare arbeten. Och de som bara har några få år kvar till pensionen skulle helt slippa kravet att ställa om till ett annat arbete om de är för sjuka för sitt gamla jobb.

Men reformerna har inte gjort att fler kommer tillbaka till arbetslivet, enligt utredaren Per Johansson, som har utvärderat reformerna på den nuvarande regeringens uppdrag.

Analyserat utredningen

Därför bör reformerna från 2021 och 2022 skrotas och de tidigare, mer strikta villkoren för sjukpenning återinföras, enligt utredningen.

LO, TCO och Saco har analyserat utredningen. Deras experter ifrågasätter både själva utvärderingen av reformerna och utredarens slutsatser.

– Reformerna har fått verka under ganska kort tid. Och under den period som utredningen analyserar hände mycket annat som kan påverka sjukskrivningarna, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco.

Förutom den osäkerhet som pandemin skapade under de år som utredningen jämför har nya domar förändrat kraven på det medicinska underlag som Försäkringskassan bygger på. Handläggarna har också fokuserat hårdare på att beslutsunderlaget ska vara tillräckligt.

– Vissa som fick nej till sjukpenning före reformerna kan ha fått det på bristande underlag, säger Isabella Selling, utredare på LO.

Förlängt sjukskrivningarna

Utredningen backar ända till 2010 för att se hur olika förändringar har påverkat sjukfrånvaron, och finner att reformerna 2021 och 2022 sticker ut: De har förlängt sjukskrivningarna mer än tidigare regeländringar.

Ändå är alltså fackens experter skeptiska. Att ta ny lagstiftning i bruk sker inte över en natt, utan successivt. Då räcker inte den jämförelseperiod som utredningen använder, hävdar de.

När Försäkringskassan drar in sjukpenningen därför att personen anses klara ett mindre krävande arbete än sitt tidigare jobb ska det numera framgå vilket yrke eller vilken yrkesgrupp det handlar om.

Den här reformen syftade till att göra avslagsbesluten mer begripliga, även om den rödgröna regeringen medgav att detta förblir en ”pedagogisk utmaning”.

Per Johanssons utredning pekar på att de som blir av med sin sjukpenning begär omprövning av besluten i lika hög omfattning som tidigare.

Slutsatsen blir att avslagsbesluten inte har blivit mer begripliga – och att reformen ska dras tillbaka.

– Men att man begriper Försäkringskassans beslut är ju inte samma sak som att man accepterar det. Det kan tvärtom vara lättare att begära omprövning av ett beslut som är begripligt, säger Isabella Selling.

”Trubbiga mått på hälsa”

Enligt utredningen har de sjukskrivnas hälsa inte blivit bättre av att de fått mer tid på sig med ersättning från sjukförsäkringen. Påståendet bygger på att det inte har skett någon statistiskt säkerställd nedgång i antalet besök i öppenvården, antalet dagar i sjukhusvård eller antalet förskrivna läkemedelsdoser.

– Men så trubbiga mått på hälsa säger ingenting. Det är som att mäta nanopartiklar med tumstock. I statistiken saknas dessutom besök i primärvården, dit de som går tillbaka för tidigt till jobbet först vänder sig med sina onda ryggar eller psykiska problem, säger Mikael Dubois, utredare på TCO.

Men även om sjukskrivningarna i genomsnitt faktiskt har blivit längre efter reformerna är det helt fel slutsats att de gamla, hårt kritiserade reglerna bör återinföras, anser fackens utredare.

Den skarpa gränsen vid 180 dagar med sjukpenning gjorde att sjuka som hade en konkret plan för återgång till jobbet tvingades avbryta den när Försäkringskassan ansåg att de skulle klara ett annat, lättare jobb på heltid.

– Och arbetsgivare som ville bli av med en anställd kunde vänta in dag 180 i sjukskrivningen för att ställa ultimatum: Kom tillbaka eller säg upp dig, säger Mikael Dubois.

”Omotiverat långa”

Enligt regeringens direktiv ska utredningen föreslå lagändringar om utvärderingen visar att sjukskrivningarna blivit ”omotiverat långa”.

– Men vad är ens ”omotiverat långa”? Utredningen för inga resonemang om det, säger Isabella Selling.

– Vi måste ha perspektiv på statistiken. Sjuktalen i Sverige sticker inte ut jämfört med andra EU-länder, trots att vi har högre sysselsättningsgrad än de flesta. Och kostnaderna för socialförsäkringen som andel av BNP har halverats sedan 1990-talet, säger Mikael Dubois.

– Statistik över sjukskrivningarna är bara ett första steg för att utvärdera reformerna. Det måste följas av fördjupad analys – inte av att man bara återinför gamla, kända problem, säger Thomas Andrén.

Positiva till reformerna

Utredningen använder alltså främst statistiska metoder, men har också intervjuat Försäkringskassans utredare och försäkringsspecialister. Överlag är de intervjuade positiva till reformerna, som gör att ärendena utreds bättre och att kontakter med arbetsgivare och insatser på arbetsplatsen hinns med.

– Det här är ju jättebra. Men utredningen drar inga slutsatser av det, säger Mikael Dubois.

Även facken anser att den som är sjuk för sitt tidigare arbete så småningom måste pröva sina krafter i ett annat yrke. Men regeringens utredare betonar kravet på omställning för hårt, anser de.

– När människor har lång utbildning och erfarenhet i ett yrke finns ett stort värde i att de får vara kvar där, säger Thomas Andrén. Samhällsekonomiskt är det tveksamt att tvinga dem att ställa om, särskilt när de är äldre. Men ytterst är det här en värderingsfråga.