Svenska modellen – därför har den spelat så stor roll
”Den svenska modellen står på spel.” Ungefär den meningen har yttrats gång på gång under den nu halvårslånga strejken på Tesla. Arbetet reder ut vad oron handlar om.
Här signeras Salstjöbadsavtalet 1938. Avtalet skrevs under av Andre ordförande i LO Gunnar Andersson, förste ordförande i LO August Lindberg och ordförande i SAF Sigfrid Edström, och VD i SAF Gustaf Söderlund.
Vad är den svenska modellen?
Den svenska modellen innebär att parterna, fack och arbetsgivare, reglerar arbetslivets villkor. Det finns till exempel ingen lagstiftad minimilön i Sverige. Löner och andra villkor förhandlas i stället mellan parterna, i kollektivavtal. När det finns ett kollektivavtal råder fredsplikt, då får man normalt sett inte ta till strejk eller andra konfliktåtgärder.
Men finns det inte lagar om arbetslivet?
Jo, det finns lagar om bland annat arbetstider, semester och anställningstrygghet. Men de är ett ramverk inom vilket parterna förhandlar fram regelverk för varje bransch. Många lagregler får ersättas med överenskommelser i kollektivavtal.
Varför är modellen så viktig för fack och arbetsgivare?
De vill styra arbetslivets villkor utan för mycket politisk inblandning. Bland annat för att besluten hamnar närmare verksamheten och de närmast berörda i varje bransch, och inte ändras med politiska svängningar. Modellen brukar sägas skapa trygghet och stabilitet bland annat i och med fredsplikten, Sverige har relativt få strejkdagar per år.
Facket säger sig kämpa för modellen i konflikten med Tesla. Hur menar de?
Att teckna kollektivavtal är ingen lagstiftad skyldighet, men den svenska modellen bygger på att arbetsmarknaden regleras den vägen. För facket blir striden med Tesla viktig på en principiell nivå. Det finns en rädsla för att det blir svårare att kräva avtal även med andra företag om en jätte som Tesla slipper. Om färre företag har kollektivavtal ökar risken att politiker ser behov av att lagstifta om villkoren.
Teslakonflikten har också fått arbetsgivare att vädra oro för modellen. Varför?
IF Metall har tagit ut anställda på Tesla i strejk för att pressa fram ett kollektivavtal. Därefter har andra fackförbund tagit ut sina medlemmar på andra företag i konflikt till stöd för IF Metall, exempelvis har städare slutat utföra uppdrag hos Tesla. Att sympatiåtgärder riktas även mot företag som har kollektivavtal väcker debatt. Bland andra Almega menar att dagens utrymme för sympatiåtgärder riskerar att minska intresset för kollektivavtal, för att arbetsgivare ändå inte är helt fredade mot konfliktåtgärder.
Det sägs ofta att den svenska modellen är hotad. Hur då?
En oro har gällt hur EU-regler inkräktar på parternas område, bland annat med de nya reglerna om minimilöner. En annan oro är att svenska politiker ska börja lagstifta i stället. Legitimiteten kan också ifrågasättas om delar av arbetsmarknaden inte fullt ut omfattas av modellen för att få personer är med i facket och färre företag har avtal, även om kollektivavtalstäckningen generellt är hög.
Hur kom den svenska modellen till?
Efter en orolig tid på arbetsmarknaden tecknade fack och arbetsgivare 1938 det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Där sattes normen att parterna ska ansvara för villkoren genom avtal.
