Svenskt Näringsliv: Kortare arbetstid skulle kosta Sverige 509 miljarder
Ett produktionsbortfall på åtta procent och höjda skatter för att hålla uppe välfärden. Nu varnar Svenskt Näringsliv för att kortare arbetstid skulle kosta samhället hundratals miljarder.
Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.
Frågan om kortare arbetstid har fått nytt liv den senaste tiden.
Den väntas bli viktig på LO-kongressen i maj, där flera förbund välkomnar en eventuell lagstiftning. Och i Sveriges Radios lördagsintervju i helgen sa Annika Strandhäll (S) att den arbetsgrupp hon leder, som arbetar fram förslag på Socialdemokratiska reformer för arbetslivet, kommer att lämna ett sådant förslag.
– Vi kommer komma med ett förslag på arbetstidsförkortningsområdet. Vi är i slutskedet av att skruva på den reformen.
”En fråga för fack och arbetsgivare”
På Svenskt Näringsliv välkomnas inte tanken på att lagstifta om kortare arbetstid.
Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på organisationen, säger så här om sitt motstånd:
– För det första handlar det om en formfråga som jag tycker är superviktigt – vem som ska bestämma i de här frågorna.
Han säger att frågor om arbetstid ska hanteras i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, inte av politiken.
Han betonar att det han vänder sig emot är en generell arbetstidsförkortning i lag, inte att fack och arbetsgivare i olika branscher gör överenskommelser.
”Politiken gör det rättvist”
När Annika Strandhäll i lördagsintervjun i Sveriges Radio får frågan om varför politiken ska blanda sig i säger hon att arbetstidsförkortningar historiskt kommit till i tider då det funnits avtalade arbetstidsförkortningar på vissa områden på arbetsmarknaden.
– För att det här ska bli rättvist, jämställt och jämlikt har politiken sedan genomfört en lagstadgad arbetstidsförkortning som kommer alla till del. Och jag skulle vilja säga att vi är i det läget nu.
Men Svenskt Näringslivs motstånd är också ekonomiskt. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Mattias Dahl och Karin Johansson, också vice vd på Svenskt Näringsliv, att 35-timmarsvecka med bibehållen lön skulle innebära ett produktionsbortfall på åtta procent och att Sveriges BNP skulle sjunka med 509 miljarder kronor per år.
”Stora konsekvenser för individer”
Svenskt Näringsliv hävdar att en sådan reform skulle hota välfärden och svensk konkurrenskraft samt att skattehöjningar skulle krävas för att upprätthålla nivån på offentlig verksamhet så som äldreomsorg och skola.
– Enligt våra beräkningar skulle det få långtgående och stora konsekvenser både för ekonomin i samhället och staten, men också för oss som individer och vår välfärd och vårt välstånd, sammanfattar Mattias Dahl.
Han pekar på att samhället står inför utmaningar som att klara den gröna omställningen, täppa till luckor i välfärden, bygga ut försvarsmakten och få fart på tillväxten.
– Om alla vi som jobbar och sliter och försöker göra vårt yttersta för att vi ska klara de här utmaningarna jobbar fem timmar mindre tycker jag det säger sig själv att problemen blir mycket svårare att lösa.
Annika Strandhäll säger i lördagsintervjun i Sveriges Radio att erfarenheter från andra länder visar att produktiviteten upprätthållits och sjukskrivningarna minskat när arbetstiden minskats. Hon tycker att den svenska debatten är för svartvit.
– Arbetstidsförkortning kommer inte lösa alla problem. Det är inte heller så att det kommer ställa kommuner och regioner eller svenska företag på ruinens brant, säger hon.
