Arbetare med låg lön klassas som ”ej självförsörjande” av regeringen
1,2 miljoner svenskar är ”ej självförsörjande”, enligt regeringens nya mått. Men många av dessa arbetar och försörjer sig själva, fast på låga löner, säger arbetsmarknadsforskaren Martin Nordin.
I vårbudgeten lanserade regeringen ett nytt mått för svensk ekonomi: ”självförsörjningsmåttet”.
Det ska komplettera måttet ”sysselsatta”, och på så sätt ge en bättre bild av hur många i åldrarna 20 – 64 år som är etablerade på arbetsmarknaden.
Bland andra Svenskt Näringsliv har länge efterlyst ett sådant mått, och varnat för att ett växande utanförskap undergräver välfärden.
Med regeringens mått var 74 procent av alla i åldrarna 20 – 64 år självförsörjande 2022.
Men 1,2 miljoner människor är samtidigt ”ej självförsörjande”.
40 procent har lön
Ordet antyder att någon annan försörjer dem. Men då man granskar vilken deras huvudsakliga inkomst är visar det sig att 40 procent faktiskt har lön. Fast lönen är för låg för att nå upp till regeringens gräns för ”självförsörjning”, som går vid 19 050 kronor i månaden.
– Många som inte räknas som självförsörjande försörjer sig i själva verket själva, även om de har låga inkomster, säger Martin Nordin, docent vid Lunds universitet som forskar om arbetsmarknad.
– De kan mycket väl ha en hyfsad levnadsstandard, till exempel därför att de lever med en partner som tjänar mer. Andra lever billigt, vilket kan vara självvalt.
För LO-ekonomen Torbjörn Hållö visar regeringens nya mått att en betydande grupp människor på arbetsmarknaden har för dåliga villkor.
– De går upp tidigt och sliter på sina jobb, men lyckas ändå inte försörja sig. Det handlar om låga löner, ofrivillig deltid och osäkra anställningar.
Lägsta lönen för en personlig assistent
Som exempel är den lägsta lönen för en personlig assistent i Kommunals kollektivavtal med Fremia 22 044 kronor i månaden. En person som jobbar 80 procent av heltid och inte tar emot en krona i bidrag är alltså ”ej självförsörjande” enligt regeringens mått.
Bland utrikes födda är 34 procent inte självförsörjande, mot 16 procent bland inrikes födda, enligt regeringen och SCB. Ju längre invandrare har varit i Sverige, desto mindre blir skillnaden mot de inrikes födda, men ännu efter 20 år är skillnaden inte helt borta.
Torbjörn Hållö tror att regeringens nya mått kommer att användas för att peka ut utrikes födda som ett problem, ”det finns ju folk med den agendan”.
– För mig visar måttet vikten av att få upp lönerna och få bort de ofrivilliga deltiderna. Vikten av facklig organisering.
Så är måttet konstruerat
Regeringens så kallade självförsörjningsmått mäter hur stor andel av personerna i åldern 20 – 64 år som har lön, kapitalinkomster och inkomster från näringsverksamhet på minst tre inkomstbasbelopp per år.
I år betyder det att du ska tjäna minst 228 600 kronor före skatt. Det motsvarar 19 050 kronor i månaden.
Som ”självförsörjningsgrundande inkomst” räknas också inkomstbaserad pension, som ju kan ses som uppskjuten lön. Även föräldrapenning och sjukpenning kan räknas in. Förutsättningen är att personen har haft åtminstone någon lön under året, vilket tyder på att frånvaron från arbetsmarknaden är tillfällig.
Andelen självförsörjande har ökat stadigt de senaste åren. Det beror till stor del på att andelen sysselsatta har ökat, särskilt bland utrikes födda män. En annan orsak är att färre kvinnor jobbar deltid och fler heltid.