Danska varningen till Sverige: Katastrofal situation i kriminalvården efter skärpta straff

Regeringen och Sverigedemokraterna lovar stora reformer för att komma åt den grova brottsligheten.

Upprepade gånger har Danmark nämnts som förebild för sin kriminalpolitik med bland annat visitationszoner och hårdare straff, skriver Sekotidningen.

Målet är att fler ska sitta i fängelse under längre tid.

Skärpta straff inte orsaken

Men regeringens planer får kritik – från danskarna själva.

David Sausdal, dansk kriminolog vid Lunds universitet, konstaterar att landet har varit bra på att få stopp på gängkriminaliteten.

Men det beror inte på skärpta straff, menar han.

– Många kriminologer, inklusive jag, har haft svårt att hitta forskningsstöd för det, säger David Sausdal.

Pressat danskt rättsväsende

Framgången tycks snarare bero på en kombination av effektiva polisiära och sociala insatser, förklarar han.

Lagändringarna har i stället satt stor press på det danska rättsväsendet, från åklagare till polis och kriminalvård.

– Den ibland aggressiva danska kriminalpolitiken, med särskilt fokus på straff, har gjort att rättsaktörer har blivit mindre effektiva, säger David Sausdal.

– Det har även blivit sämre arbetsmiljö på danska fängelser och för poliser.

Danska kriminalvårdare: Katastrof

Bo Yde Sørensen är ordförande för de danska kriminalvårdarnas fackförbund, Fængselsforbundet.

Han talar om en katastrofal situation på danska anstalter och häkten efter reformerna.

– Vi har stora problem och det har varit så i flera år, säger han.

Kan inte bemanna anstalter

Många kriminalvårdare har sagt upp sig och det råder brist på personal.

Till exempel har anstalten Storstrøm på Falster, som var färdigbyggd 2017, ännu inte kunnat öppna fullt ut.

– Det här är inte bara ett problem på Storstrøm. Det är personalbrist på alla anstalter i Danmark, säger Bo Yde Sørensen.

Fler intagna än personal

Det finns numera fler intagna än kriminalvårdare i Danmark, tidigare var det tvärtom.

Bo Yde Sørensen nämner Nyborg Statsfængsel på Fyn. Där var det 240 kriminalvårdare och 200 intagna år 2007.

I dag är det 120 kriminalvårdare och 375 intagna.

– Det är en kraftig försämring, säger han.

Bo Yde Sørensen menar även att de danska anstalterna numera är mer av en förvaringsplats.

– När jag var ny var det fokus på vård. Personer som begått brott skulle rehabiliteras och ut i samhället. I dag går ditt jobb ut på att mer eller mindre bevaka och upprätthålla säkerheten, säger han.

Strömmer om danska straffen

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att regeringen har tittat på Danmark i samband med planerade reformer inom rättsväsendet.

– Vi tycker framför allt att Danmark har varit framgångsrika i att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, skjutningarna och sprängningarna, säger Gunnar Strömmer.

Har ni även tittat på hur dansk kriminalvård har påverkats av straffskärpningarna?

– Det har inte gjorts systematiska utvärderingar av dansk kriminalvård och effekten av politiska reformer, utifrån vad jag känner till. Däremot vet jag att situationen där är ansträngd.

Danska kriminalvårdsfacket vittnar om nybyggda anstalter som inte kunnat öppnas fullt ut på grund av personalbrist?

– Det är klart att det är en rad utmaningar med att göra en sådan här stor expansion. En av de mer kritiska frågorna är kompetensförsörjningen.

– Om det finns exempel i andra länder på att man haft svårt med detta, måste vi ta intryck av det och fråga oss hur vi kan göra annorlunda.

Fotnot: Läs en längre intervju med justitieminister Gunnar Strömmer (M) hos Sekotidningen.

Artikeln är tidigare publicerad i Sekotidningen som tillsammans med Arbetet och sex andra titlar ingår i LO Mediehus.

Lyssna på Arbetets podd Från Golvet