13 potenta kulturmanstexter på internationella kvinnodagen
Myra Åhbeck Öhrman föregår med gott exempel genom att vara en traditionell kvinna och utföra lite obetalt, känslomässigt arbete åt män.
Det är 8:e mars igen, och i vanlig ordning behöver vi förbereda oss för att utkämpa den viktigaste och mest ödesmättade striden:
Att vinna på Internet.
Ut på barrikaderna, systrar! Dela den där Lilla Berlin-serien om att män bara efterfrågar en mansdag på kvinnodagen, ondgör er över att man inte ska säga grattis (det är en kampdag), eller var meta och driv med alla som envisats med att tjata om båda dessa företeelser de senaste tio åren.
Rasa över pinkwashingen i att Rolands Pizza-Butik i Söderköping gör reklam för 10% rabatt på kycklingsallad, dagen till ära.
Är du däremot av manskön har jag tidigare egentligen bara kunnat önska dig lycka till. Säkrast var att hylla din mamma, eller någon annan kvinnlig förebild, och i övrigt knipa igen. Säg för guds skull inte grattis.
Problematiskt för manliga skribenter
Särskilt problematiskt blir det här så klart för landets manliga kulturskribenter.
Då fanns förstås en överhängande risk att någon som jag kommer att håna deras klumpiga alliansförsök. En sån där som tycks ha förbannats med ett enda medfött kall i livet: Att lustmörda kulturmän när de säger dumma saker.
Men det var förr. Det är nykonservativa tider nu. Regeringen kan när som helst få slut på hbtq-personer och invandrare att jaga eller wokeideologier att fördriva.
Så, som olivkvist och ett tecken på min goda samarbetsvilja så här på feminismens högtidsdag, kan jag tänka mig att bekämpa impulsen för könsalliansens bästa.
Utför känslomässigt arbete åt män
I stället för att omfamna min medfödda roll som rovdjur på toppen av näringspyramiden, är det dags att föregå med gott exempel genom att vara en traditionell kvinna och utföra lite hederligt obetalt, känslomässigt arbete åt män.
Ni kan tacka mig efteråt genom att köpa en bukett blommor till er mamma för frilansarvodet, killar.
Här är tretton potenta kulturmanstexter på internationella kvinnodagen:
Kristofer Anderson: Den feministiska gudinnan finns i en tjackad druga
Aftonbladets hippaste kille ondgör sig över de småborgerliga könsrollerna, med avstamp i en diskussion om åldrande, kön och show business han en gång hade med en bedagad drag queen i en pissoar i Berlin. Är det ens coolt att vara feminist?
Kristofer Ahlström: Jag lider med er, kvinnor, men har ni testat att vara pappa?
Att föda barn som kvinna är absolut jobbigt, men det går ju över på några timmar. Att föda barn som pappa – det är en process som pågår resten av livet. Kristofer Ahlström utforskar den feministiska kraften i papparollen, och funderar på att skaffa gymkort.
Leonidas Aretakis: Kissbomba patriarkatet
Kissbomber i högstadiets killduschar är en träffsäker metafor för både patriarkalt förtryck och trickle-down-ekonomi. Flammans chefredaktör hävdar att han fått ligga mycket mer sedan han växt upp och börjat respektera tjejer – lyckligt ovetande om stereotypen vänstermän som bara är feminister för att få sex.
Ivar Arpi: De kallar det en kampdag – är den västerländske mannen redo att försvara sig?
Med yxa i ena handen och den andra krampaktigt hållandes ett exemplar av Ernst Jüngers “I stålstormen” har Ivar och hans sjutton söner barrikaderat hem och tvättstuga mot genusdoktrinerna. Vad har han lärt sig av det?
David Eberhard: Hysteri i den hyperfeminiserade samtiden
Psykiatrikern David Eberhard upprörs av en tweet om att även transkvinnor bör inkluderas på Internationella Kvinnodagen. Han författar en hyllning till det flertal livmödrar han personligen påverkats av i livet, som sin mammas och de som sitter i de olika mödrarna till hans barn.
Joel Halldorf: Jesus var den första feministen
En kvinna är bara fri i en församling. Som en del i sitt milda korståg för att manifestera det postsekulära samhället beklagar Joel Halldorf i en essä hur Elizabeth Cady Stanton, suffragetten som gav ut “The Woman’s Bible”, la grunden för sammanflätningen av ateism och feminism.
Johan Heltne: Om feminismen faktiskt vunnit, varför vill så många kvinnor fortfarande ligga med mig?
Hur mår jämställdheten 2024? Det besvaras i ett Penthouse-brev med vagt misogyna anekdoter direkt från Biskops Arnö-alumnin Johan Heltnes påstådda sexliv.
Henrik Jönsson: Det är inte männen som är problemet – det är Magdalena Andersson
Henrik Jönsson anklagades en gång för toxisk maskulinitet när han sabrerade skumpa på Youtube, samtidigt som Magdalena får vara “Arga Andersson” utan att någon tonpolisar henne. Den dubbelmoralen bör belysas på Internationella kvinnodagen.
Johannes Klenell: Rapport från Liberalernas Kvinnoförbunds fikastund
Arbetets Kulturchef skriver sitt nyhetsbrev från en plats där han tror han kommer få tråkigt på 8:e mars och har, hör och häpna, väldigt tråkigt.
Jens Liljestrand: Det är jag som är kackerlackan
Liljestrand vaknar, likt i Kafkas Metamorfosis, drabbad av en personlig insikt om att världen inte är jämställd. Det är omtumlande. Varför pratar vi inte om detta? Varför pratar ingen om att Jens Liljestrand har svårt att hantera det här? Kan det vara så att feminismens RIKTIGA problem är att den inte pratar tillräckligt mycket om Jens Liljestrand?
Victor Malm: Har ni testat att läsa killar – tjejer?
Kvinnokamp känns lite gjort och folk behöver sluta tycka synd om sig själva, konstaterar Expressens kulturchef. Alla borde i stället läsa fler av de gamla klassikerna och förstå att det är osnyggt med kvinnovåld – som Horace Engdahl. Kan en kulturkanon vara lösningen?
Andrev Walden: Mamma var min Wonder Woman
Walden skurar ugnen med grönsåpa, vilket får honom att tänka på sin mamma och allt obetalt arbete hon tvingades göra under hans uppväxt, DN:s kolumnist irriteras av att vi inte kommit längre. Att inte heller han får betalt för det idag. Hur kan då inte städhjälp vara feminism? Och är inte Pluto en planet? Vad finns i hästhuvudnebulosan?
Björn Werner: Under årets fjärde flygsemester bejakar jag min inre girlboss
Maskulinitet är inte toxisk om man är riktigt snygg. Björn Werner ser Barbie-filmen på flyget till Mauritius, flera månader efter alla andra. Blir oerhört inspirerad av såväl den plastiga estetiken som det peppiga feministiska budskapet. Kan TV-producenten Erik Galli hjälpa honom uppnå mer av en Ken-look?
Grattis på kvinnodagen, kulturkillar! Det tycker jag verkligen att ni förtjänar.