KOMMENTAR. I en text i Expressen skriver Lovis Bratt Deland om hur tjejlogik är att killar ska betala för tjejers kärlek.

Här pratar vi både rent relationella inslag, som att du tydligen inte kan vara mätt om din flickvän är hungrig eller att du bör dra ut stolen åt henne, till att du som man ska betala för hennes frisörbesök. 

Hon skriver fram detta som en form av coping-mekanism där unga tjejer i feminismens namn lärt sig att leta efter män som värdesätter dem, och då är beredda att betala (i ordets dubbla bemärkelse) för att umgås med dem. 

Jag skulle säga att det Bratt Deland pekar på är snarare en form av jaktlogik. Vad detta kokar ner till, är egentligen den vanliga historien om män som jägare av byten, där relationer fungerar som en jaktarena likt Hungerspelen. 

Det kan även sammanfattas som idén om det manliga initiativtagandet, att det alltid är upp till mannen att vara den som tar initiativ och för relationen framåt. 

En form av gestaltad konservatism, ett uppvisande av beteenden som kan tolkas som konservativa, utan att nödvändigtvis bygga på konservativa värderingar. 

Statistik om mindre sex än tidigare

I min kommande bok Slampans död – En djupdykning i den sexuella lågkonjunkturen (Bite the Bullet Press) tittar jag på den statistik som finns som säger att ungdomar har mindre sex än tidigare, och den rapportering som funnits kring detta. 

Det visar sig (kanske föga förvånande) vara mer komplext än att ungdomar bara slutat ha sex. Vi har exempelvis frågan om vad sex faktiskt är för något i en modern digital tid att ta hänsyn till. Behöver till exempel sex alltid innefatta en annan fysisk person i samma rum? 

Räknas att sexchatta som en form av sex? Vad menar vi, eller dagens ungdomar, ens med begreppet sex? Det är frågor som dyker upp när man undersöker statistiken närmare. 

Men frågan om sex eller inte hänger också ihop med synen på relationer. 

Likt Bratt Deland har jag också hängt på TikTok och sett alla dessa ”dejtingcoacher” som profiterar på än det ena än det andra perspektivet kring dejting. 

Det kryllar av konton som, precis som hon nämner, ”uppfostrar” unga killar till rätt självklara saker som att ta initiativ, hålla vad man lovar, göra romantiska gester. 

Förstår inte ömsesidiga relationer

Vad jag tror att Bratt Deland egentligen sätter fingret på, utan att formulera det, är att vi nu ser en hel generation av unga vuxna som inte förstår (eller fått lära sig) att relationer bygger på ömsesidigt hänsynstagande och ansvar. 

Vi har fått begrepp som situationship, situationskap, som ett sätt att förklara relationer där man agerar som om man är ihop, men utan att vara det. Äta kakan och ha den kvar-förhållanden helt enkelt. 

Låt mig vara tråkig och påpeka det rätt självklara här: Alla former av privata vänskapsrelationer bygger på att du behöver ta hänsyn till och ansvar för att saker du gör kan påverka personer du har en relation med. 

Även dina kärleksrelationer bör bygga på en ömsesidig vänskap, oavsett hur pass ”fri” och icke-monogam du är.

Sexuellt kapital

I boken Vad är sexuellt kapital? (Bokförlaget Daidalos, 2022) tar sociologerna Dana Kaplan och Eva Illouz upp begreppet sexuellt kapital. 

Detta är något som Expressens artikel är inne på, utan att använda begreppet, hur relationer befinner sig på en marknad. Sex blir då en form av handelsvara som Kaplan och Illouz kopplar till de nyliberala strömningarna där precis vad som helst kan bytas mot något annat. 

Ett sätt att förklara det på är när sex är något du ”ger” till någon annan som den ska ”förtjäna”, då fungerar sex som en form av kapital du kan använda för att ”växla” till dig saker. Vilket jag skulle säga är grunden för den tankemodell som tjejlogiken vilar på, där sex och kärlek blir en bytesvara mot emotionella och/eller monetära ”tjänster”. 

Sociologen Marie Bergströms bok Kärlekens nya lagar – hur nätdejting förändrar våra relationer (Fri Tanke, 2023) fokuserar på hur just vår digitala närvaro har påverkat vårt relationsskapande. 

Bergström skriver specifikt om dejtingappar, men det finns ett helt digitalt ekosystem som omger dem. 

Bratt Deland ger exempel på hur TikTok-dejtingcoachernas råd ofta är materiella i form av att killar ska swisha pengar för manikyr eller köpa förlovningsringar för alla pengar de har. För kärlek mäts i materialism. Tydligen. Konstaterar Bratt Deland resignerat. 

Se det som en pingismatch

Nu är jag förvisso en homosexuell man, men låt mig komma med ett kanske något revolutionerande förslag. Vad sägs om att vi i stället för att fortsätta upprätthålla och legitimera synen på relationer som en form av jakt i stället ser det som en pingismatch? 

Någon servar, den andra slår bollen tillbaka och så fortsätter det så, ingen jagar ett byte utan det är ett utbyte. 

Svara på det där meddelandet direkt i stället för att spela svår. Säg vad du vill. Håll vad du lovar. Slå bollen tillbaka. Båda tar initiativ, styr upp och uppvaktar den andre lika mycket.

Nu är begreppet tjejlogik inte Bratt Delands egna påhitt (som tur är) men i stället för att resignera inför kapitalismens marknadsprinciper och gå in i en gestaltad konservatism, så kan vi väl försöka föra synen på dejtande framåt i stället?

Fotnot: Emil Åkerös bok Slampans död – En djupdykning i den sexuella lågkonjunkturen kommer i april.