Så stort är välfärdsfusket och så ska det stoppas

1 Är välfärdsbrott mer lönsamt än knark?

Brottsvinsterna från anmälda bedrägeribrott var 5,8 miljarder kronor 2022, enligt uppgifter från polisen som bland andra Dagens nyheter tagit del av. Det uppges vara mer än vad kriminella gäng tjänar på narkotikaförsäljning. Till de 5,8 miljarderna kommer stora summor från oanmälda bedrägerier och även välfärdsbedrägerierna som uppskattas till betydligt större belopp.

2 Hur mycket pengar handlar välfärdsfusket om?

Uppskattningsvis 14,5 miljarder kronor betalades ut felaktigt från välfärdssystemet är 2021 enligt Ekonomistyrningsverket. Beloppet är en uppskattning, och osäkerhetsspannet går från 13 till 16,3 miljarder enligt verkets beräkningar.

Enligt en annan skattning som delegationen för korrekta utbetalningar gjort uppgår de felaktiga utbetalningarna till 18,5 miljarder. Då räknas även ekonomiskt bistånd in. 

3 Vad är välfärdsbrott?

Välfärdsbrott innebär att personer, företag eller föreningar lurar samhället för att få felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det kan handla om bidragsfusk från sjukförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring, men också om att företag får betalt av kommuner eller myndigheter för tjänster de inte utfört till exempel inom hemtjänst eller personlig assistans. 

4 Är det här något nytt?

Nej, egentligen inte, men tidigare har man mer talat om bidragsfusk. När gängkriminaliteten ökat har det uppdagats att den organiserade brottsligenheten tjänar stora pengar på bedrägerier och välfärdsbrott. Ekobrottsmyndigheten har till exempel varnat för att gängkriminella nu öppnar vårdcentraler och vaccinationsmottagningar, vilket bland annat Sveriges radio rapporterat om.

5 Varför gillar gängen välfärdsbrott?

Det är mindre riskfyllt än knarkhandel och rån. Offentliga pengar är säkrare inkomster än skumma betalningar från kriminella. Företag i välfärdssektorn kan också ge en fin fasad åt mer ljusskygg verksamhet och den som åker fast för ekonomisk brottslighet får mildare straff än den som döms för till exempel narkotika- eller våldsbrott. 

6 Är misstag också fusk eller brott?

Att medvetet lämna fel uppgifter för att få ersättningar från socialförsäkringarna är ett brott. Myndigheterna gör löpande granskningar för att upptäcka fusk och du blir återbetalningsskyldig om du fått pengar du inte har rätt till även om det skett av misstag. Om myndigheten misstänker att du fuskat med flit görs en polisanmälan och du kan dömas både till böter och fängelse. Om det varit ett rent misstag räcker det med att du betalar tillbaka pengarna.

7 Vad görs för att stoppa bidragsfusk?

Det finns många olika förslag på gång. Flera går ut på att öka samarbetet och minska sekretessen mellan myndigheter. Vid årsskiftet startades en ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, som ska samordna utbetalningarna från olika myndigheter för att öka kontrollen. Myndigheten ska också göra analyser och granskningar för att upptäcka och förebygga felaktiga utbetalningar. 

8 Får jag sjukpenning från Utbetalningsmyndigheten nu?

Nej. Myndigheten startades den 1 januari i år men det tar tid att bygga upp verksamheten. Först om tre år ska den ansvara för utbetalningarna från till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN och Pensionsmyndigheten. Fram till dess ska den bygga upp säkra system för detta samt inleda sin kontroll och granskning av utbetalningarna.

Källor: Polisen, Ekonomistyrningsverket, Brå, Försäkringskassan och Utbetalningsmyndigheten