Skydd saknades när 41-åringen föll mot döden – åtalade frias
Ett skyddsräcke borde funnits där 41-åringen föll nära 13 meter mot sin död, på ett bygge i norra Stockholm. Ändå friar tingsrätten nu de båda åtalade från arbetsmiljöbrott.
Byggarbetsplatsen där den lettiske snickaren föll mot sin död.
Den lettiske snickaren föll i en glipa mellan den halvfärdiga balkongen och byggställningen, från sjätte våningen. Han dog av sina skador.
Olyckan inträffade på ett lägenhetsbygge i norra Stockholm den 31 augusti 2019. Först nu har den rättsliga prövningen skett.
På måndagsförmiddagen friade Attunda tingsrätt de båda män som stått åtalade för arbetsmiljöbrott. Därmed faller också den omkomnes systers skadeståndskrav. Hon hade yrkat på 1,5 miljoner.
Den friande domen betyder inte att något fel inte begåtts. Tingsrätten slår tvärtom fast att arbetsmiljöansvaret brustit i och med att fallskydd saknades på olycksplatsen. Men med många aktörer på bygget är frågan vem som i slutänden kan ställas till svars för vad.
”Brustit i ansvar”
De båda åtalade hade, enligt åklagaren, arbetsmiljöansvar i det företag som byggde ställningar på bygget. Den ene var vd på bolaget, den andre inspekterade bland annat färdiga ställningar.
Deras ansvar för att förebygga fallrisken gällde deras egen och deras inhyrda personal. En avgörande fråga är därför i vilken roll den omkomne mannen var där.
Klart är att han var anställd på ett bolag som ställningsföretaget hade anlitat när tiden blivit knapp.
Enligt åtalet var han inhyrd därifrån, vilket skulle betyda att ställningsföretaget tagit över arbetsmiljöansvaret för honom. Men de åtalade har hävdat att mannens arbetsgivare i stället anlitats som en självständig underentreprenör, vilket skulle betyda att ansvaret låg kvar där.
Ingen på bolaget som mannen var anställd av har åtalats.
Snårigt ansvar
Tingsrätten slår nu fast att det finns omständigheter som talar för att den omkomne var inhyrd, men att uppgifterna om att hans arbetsgivare var underentreprenör inte är så osannolika att man kan bortse från dem.
Det är alltså inte bevisat att företrädare för ställningsföretaget hade arbetsmiljöansvaret för honom. De åtalade frias därför, trots att fallskydd saknades.
Under rättegången pekade försvaret både uppåt och nedåt i den kedja av entreprenörer som är typisk för byggbranschen, man menade att huvudentreprenören (ytterligare ett bolag som inte åtalats) hade ansvar för fallskydd på platsen och att underentreprenören där den omkomne arbetade hade ansvar för hans arbetsmiljö.
