Företagaren skulle hjälpa nyanlända – statliga jobbmiljoner gick till lyxbilar för jaktresor

Entreprenören, vi kan kalla honom Torsten, mejlar sin kontakt på Arbetsförmedlingen i mars 2015.

”Hon har ju en del intressanta kanaler in i Rosenbad.”

Torsten titulerar sig social innovatör och har stora framtidsplaner. Enligt egen uppgift håller till och med en känd politiker tummarna för projektet. Hon, som är en före detta minister, är hans ”vapendragare”. Hon tycker att landstingen och Migrationsverket borde vara med i en styrgrupp.

Ett ”unikt koncept” har mejslats fram, som Torsten uttrycker det. I fokus är att stötta de många nyanlända som kommit till Sverige och nu behöver jobb.

Tonen i svaren från Arbetsförmedlingens etableringskontor i Stockholmsområdet är till en början entusiastisk. 

Planen är att starta ett projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. En projektform där Arbetsförmedlingen samarbetar med ett företag eller en organisation.

Hotfull ton när anställda larmar

Mot sommaren mejlar Torsten igen. Han behöver pengar i förskott. 

Arbetsförmedlingen säger nej. Kostnaderna ska redovisas och pengarna betalas ut i efterhand. ”Innebär det här att vi inte kan starta?” undrar chefen på etableringskontoret.

”Vi får försöka tänka lite kreativt”, svarar Torsten.

I september 2015 startar projektet. Strax därefter intervjuas Torsten på Svenskt Näringslivs sajt med rubriken ”Dags att konkurrensutsätta traditionell arbetsförmedling”.

Torsten tycker att Arbetsförmedlingen är för byråkratisk, att det är bättre att låta företagens ”professionalism” lösa uppdragen.

Men allt går fel.

När anställda börjar larma och ifrågasätta blir tonen hotfull, berättar en av Torstens tidigare anställda, som vi kan kalla Anders.

Anders kommer faktiskt först i kontakt med en av Torstens verksamheter som deltagare, i ett annat projekt för arbetslösa.

Men efter en period lyfts han upp till chef där. De långtidsarbetslösa får öva på cv-skrivande och jobbintervjuer, de får språkträna och laga cyklar.

Det här är tiden före det där projektet för nyanlända där allt går fel, men det är samma bolag. 

”Vi fick inte en spänn”

Anders är engagerad. Men snart känner han att något skaver. Det är rörigt, svårt att få insyn. De måste byta lokal och hamnar i ett rivningsobjekt utan möbler. Bitvis har deltagarna det bra, bitvis är det förvaring, säger Anders.

Torsten startar bolag på bolag. Så upptäcker Anders att Torsten inte betalat in vissa skatter.

– Han släppte aldrig in någon i siffrorna. Och gjorde väldigt mycket på sidan av. 

Anders och en av hans arbetskamrater larmar Arbetsförmedlingen. När Torsten får reda på det blir tonen hotfull och hård.

Den hårda tonen finns på papper, i avskedsbreven till Anders och hans kollega. De två har agerat ”grovt illojalt” och uppvisat ”grava brister” i ledarskap. De har haft egna kontakter med Arbetsförmedlingen utan att meddela honom. Torsten lägger skulden på dem för att löner nu inte kan betalas ut.

Han tyckte ni hade skvallrat och förstört allt?

– Ja. Men vi var ju tvungna, säger Anders.

Fackförbundet Unionen tar ärendet till Arbetsdomstolen. De två anställda får skadestånd, enligt domen. Men då har bolaget redan gått i konkurs.

– Inte en spänn, sammanfattar Anders hur mycket pengar de sedan fick.

Tolv miljoner betalades ut felaktigt

”Han var mycket för titlar, alla var någon form av chef”, säger en annan anställd i ett polisförhör. Hon fick aldrig riktigt grepp om Torsten. Bokföringen i bolaget var ”mycket eftersläpande”. Det var ingen ordning.

I november 2017 polisanmäler Arbetsförmedlingen Torsten för grovt bedrägeri. Myndigheten misstänker att Torsten vilselett dem genom att ha överdrivit projektkostnader och backat upp kostnaderna med manipulerade fakturaunderlag. Arbetsgivaravgifter har betalats för sent eller inte alls.

Arbetsförmedlingen menar att det handlar om totalt över tolv miljoner kronor som felaktigt betalats ut, det är hela summan bolaget fått från myndigheten. Därtill misstänker de försök till bedrägeri på över sex miljoner kronor, utbetalningar som dock stoppats, efter väckta misstankar.

En chef på Arbetsförmedlingen berättar i ett polisförhör om tiden före anmälan. Att en del handläggare börjar bli skeptiska till bolaget och inte vill anvisa arbetslösa dit.

De får larm från både anställda och arbetssökande. Underlag saknas och när de får papprena går det ändå inte ihop. När en utredare på Arbetsförmedlingen börjar granska underlagen ihop med Skatteverket konstaterar de att det rör sig om falska underlag och fakturor.

De arbetslösa saknar symaskiner

När handläggare åker till bolagets verksamhet saknas bland annat symaskiner som utlovats för de arbetslösa. Sedan köps material in, och verksamheten verkar bitvis bedrivas professionellt, enligt en chef på Arbetsförmedlingen.

I ett möte mellan myndigheter och representanter för projektet i oktober 2015, alltså en månad efter uppstart, konstateras att de 18 deltagare som börjat upplever att de inte haft aktiviteter och att det ”inte händer så mycket”. 

Anders är kritisk till att Torsten kunde fortsätta driva projektet från larmet hösten 2015 till dess Arbetsförmedlingen stoppade utbetalningarna i maj 2016. Arbetsförmedlingens granskare säger i ett förhör att det beror på den långa utredningstiden. I november 2016 sägs avtalet med Torsten upp.

När Skatteverket senare tittar närmare på hans ekonomi blir sammanblandningen mellan det privata och bolagen tydlig.

Företagsledaren Torsten har bland annat hyrt två Landrover-jeepar av privatpersonen Torsten.

”Vad Skatteverket kan utläsa ut av verifikationer och samtal med ägaren har fordonen mest använts vid jakt- och äventyrsresor. Detta är inget som ligger inom företagets arbetsområde”, står i beslutet från 2018 som gäller inkomståret 2016.

I stället räknar myndigheten det som att Torsten betalat ut lön till sig själv och höjer hans skattepliktiga inkomst.

Detsamma sker med ”hönshuset/kontoret”. 

Whiskey och medeltidsprylar hittades

I ett beslut som gäller inkomståret 2015 står: ”I hönshuset/kontoret inryms ett skrivbord men också en liten sitthörna omgärdat av privata medeltida samlarprylar, whiskeysamlingar mm.”

Hönshuset ligger på Torstens tomt. Han har hyrt ut det till sitt bolag. Och på så vis fått betalningar från bolaget till sig själv. Men inte deklarerat det. Skatteverket påpekar att han samtidigt gjort avdrag för dagpendling mellan hemmet och arbetsplatserna på olika orter, vilket talar emot behovet av ett extra kontor.

Efter år av utredningar väcks i juli i år åtal mot Torsten för grovt bedrägeri.

Åtalet handlar om att Torsten ska ha överdrivit kostnaderna för lokalhyra när han begärt ersättning från Arbetsförmedlingen. På så sätt har han enligt åklagaren mellan februari 2016 och juni samma år lurat Arbetsförmedlingen att betala 576 190 kronor för mycket. 

Han åtalas även för försök till grovt bedrägeri när det gäller kostnader för lokalhyra på 878 974 kronor som han försökt få ersatt men där betalningarna stoppats.

Omöjligt kräva tillbaka miljonerna

Enligt polisens utredning ska Torsten ha använt ett av sina bolag för att fakturera ett annat för lokalhyran. Fakturorna har landat på över 260 000 kronor i månaden, medan den faktiska hyran varit strax över 100 000 kronor. I förhör säger Torsten att fakturan till hans ena bolag inte avsåg lokalhyra utan uthyrning av ett koncept som hans andra bolag ägde.

Det brott som Torsten åtalats för kan ge fängelse från sex månader upp till sex år. 

Summorna i åtalet är mycket lägre än i Arbetsförmedlingens ursprungliga polisanmälan. Då gällde det över tolv miljoner som felaktigt betalats ut.

”Vi utgår från att det lägre beloppet är vad polis och åklagare bedömer att de kan leda i bevis”, skriver Arbetsförmedlingen i ett mejlsvar till Arbetet.

Men anser ni fortfarande att det handlar om felaktiga utbetalningar på runt tolv miljoner?

”Ja, Arbetsförmedlingen anser fortsatt att det rör sig om felaktiga utbetalningar.”

Enligt myndigheten har det dock varit omöjligt att kräva tillbaka några pengar på grund av hur avtalet sett ut mellan myndigheten och bolaget.

I dag pågår 31 sådana här ”projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning”.

Har ni tillräckligt koll på de projekten?

”Ja, vi anser att vi har koll på de projekt som pågår.”

Hur säkerställer ni att något liknande inte händer igen?

”Arbetsförmedlingen utvecklar kontinuerligt kontrollarbetet i syfte att förhindra felaktiga utbetalningar.”

Sedan 1 december 2022 gäller också nya regler som gör det lättare att sätta stopp om ett bolag misstänks för oegentligheter.

Om att åtalet endast gäller lokalhyran svarar åklagare Jens Nilsson:

– Det var det jag tyckte gick att bevisa helt enkelt.

Entreprenörens advokat Marcus Larsson säger att de inte vill kommentera åtalet i dagsläget. Inte heller Torsten vill kommentera i nuläget, svarar han på sms. 

Tavlor, vaser och vapen hämtas

Många år har gått. Avtalet med Torstens bolag är hävt. Hans olika företag har antingen försatts i konkurs eller är utan intäkter och han har en skatteskuld på över 3,5 miljoner kronor. 

Kronofogden har hämtat tavlor, vaser och vapen från Torstens hus, och även fattat beslut om att utmäta bostaden. Men Torsten har överklagat.  

Arbetet är med när Anders läser åtalet om grovt bedrägeri som nu väckts. Om att åtalet bara gäller felaktig ersättning för lokalhyran säger Anders:

– Det känns så lite. Det är så mycket känslor. Han har lurat så många människor och tagit ifrån dem hopp. Och blåst staten på pengar.