Företagare tog 230 000 för arbetstillstånd – frias från människohandel
Elva indier betalade 200 000 till 230 000 kronor var för en framtid i Sverige men fastnade i oavlönat arbete, enligt åtalet. Nu frias deras arbetsgivare från människohandel, men döms för bedrägeri.
Lån mot hög ränta, pantsatt mark och sålda hus. I förundersökningen berättar indier från Punjab om hur de satsat för en framtid i Sverige.
Pengarna gick till att betala för arbetstillstånd som en svensk bemanningsföretagare ordnat.
Indierna har uppgett att de trodde att de skulle få jobb med lön på minst 20 000 kronor och på sikt permanenta uppehållstillstånd. Men på plats i Sverige ska de ha fastnat i att jobba oavlönat. Bland annat gjorde de underhållsarbete hos förrådsjätten Shurgard, som företagaren hade kontrakt med.
I dag, fredag, friade Södertälje tingsrätt mannen som sålt arbetstillstånden från brottet människohandel.
Tio månaders fängelse
Däremot döms han till tio månaders fängelse för grovt bedrägeri.
Han ska också betala skadestånd på mellan 80 000 och 228 000 till sju av de elva målsägande. Bedrägeriet består i att han har erbjudit dem avlönade heltidsjobb som han visste inte skulle finnas när de kom till Sverige.
Rörande människohandel skriver tingsrätten att mannen visserligen vidtagit handelsåtgärder med de åtalade, samt vilselett flera av dem med falska jobblöften. Däremot anses det inte bevisat att detta gjorts i syfte att sedan exploatera personerna i tvångsarbete, vilket också krävs för att det ska vara ett människohandelsbrott.
Om inte människohandel så ville åklagaren att mannen i stället skulle dömas för människoexploatering. Men tingsrätten friar även från det brottet. I domen sägs att det inte är visat att arbetet utförts under sådana uppenbart orimliga villkor som krävs för att det ska vara ett exploateringsbrott.
”Vi har förlorat allt”
Arbetet var på plats när en 29-årig man hördes i tingsrätten i somras.
– Vi har förlorat allt, det vi hade i Indien också. Vi har betalat allt vi hade till honom, sa han om situationen han och de andra hamnat i.
Ytterst få fall om människohandel i arbetslivet har prövats i domstol, trots att lagen finns sedan 2004.
– Det är ett jättesvårt brott att styrka, men jag menar att det går att bevisa i det här fallet, sa åklagaren Anneli Tirud Wallin till Arbetet under rättegången i somras.