En målare ansökte om studieledighet en dag i veckan med start i januari 2019. Mannen skulle lära sig om datorer och ekonomi meddelade han arbetsgivaren, som beviljade ledigheten.

I juni 2021 ville företaget veta hur det gick med studierna och hur länge de skulle pågå. Men arbetsgivaren fick inget riktigt svar från målaren. Företaget begärde då att få ett kursintyg.

Intyget var från ett företag som ägnar sig åt export och import, och även det var svepande och gav inget svar på frågorna. 

Under hösten 2021 startade därför arbetsgivaren en utredning om målarens studier. Den ledde fram till att mannen avskedades. Företaget ansåg att mannen vilselett företaget och inte kunnat styrka att han verkligen studerat. 

Målarna tog fallet till AD

Målarnas fackförbund tog fallet vidare till Arbetsdomstolen. Facket ansåg han mannen visst hade studerat. Han hade kontaktat en bekant på handelsföretaget som jobbar med bokföring.

Hon skulle lära honom grunderna, främst genom att mannen satt bredvid henne på kontoret. Det var fråga om studier varvade med praktik.

Domstolen konstaterar i sin dom att studieledighetslagen ger anställda stor frihet att välja både vilka studier man vill vara tjänstledig för och i vilken form studierna ska ske. 

Upplägg ska bestämmas på förhand

Enligt rättspraxis ska det dock finnas en viss planmässighet och utbildningens upplägg ska bestämmas på förhand. Så var det inte med målarens studier, enligt Arbetsdomstolen.

Studierna utgick helt ifrån målarens egen studietakt och det saknades plan och upplägg för studierna. Det gör att de inte kan räknas som sådana studier som ger rätt till ledighet, slår domstolen fast. 

Målarens egna uppgifter ”visar också att studierna varit praktiskt taget resultatlösa, trots att de ska ha pågått en dag i veckan i närmare tre års tid” står det i domen.

Målaren visste att det saknades såväl uttalat mål med studierna som slutdatum och uppföljning av resultat, men det berättade han inte för sin arbetsgivare när han fick frågan. 

Medvetet vilselett bolaget

Domstolen anser därmed att han medvetet vilselett bolaget.

Han har saknat giltigt skäl för sin frånvaro, eftersom han inte haft rätt till ledighet enligt studieledighetslagen. Företaget hade därmed rätt att avskeda honom.  

Så funkar rätten till studieledighet

Enligt studieledighetslagen har arbetstagare rätt till tjänstledighet för studier om de varit anställda minst sex månader eller sammanlagt tolv månader under de senaste två åren. 

Arbetsgivaren kan dock skjuta upp ledigheten. Om företaget har kollektivavtal krävs fackets godkännande om studieledigheten ska skjutas upp mer än sex månader. 

Det är arbetstagaren som ensam bestämmer vilken utbildning hen vill gå, samt hur studierna ska läggas upp och bedrivas.

Både allmän och facklig utbildning omfattas, liksom yrkesutbildning enligt lagens förarbeten.

Lagen ger rätt till ledighet för att ”undergå utbildning”. Enligt praxis har det tolkats som att studierna ska ha en viss planmässighet, att syftet med verksamheten huvudsakligen ska vara att förmedla kunskaper och insikter samt att utbildningens upplägg och organisation ska vara bestämda på förhand.

Självstudier ger inte rätt till ledighet om det inte handlar om distansstudier där även viss undervisning ingår.

Det finns ingen begränsning i hur lång ledigheten får vara, mer än att den inte ska vara längre än vad som är nödvändigt för att uppnå studiemålet. 

Källa: Studieledighetslagen (1974:981) samt Arbetsdomstolens dom 39/23