Våren 2020 vädrar de svenska facken morgonluft. Krisen skapar en efterfrågan på trygghet. I mars får Handels upp till 300 nya medlemmar om dagen. Samma månad söker tusentals medlemskap i Hotell- och restaurangfacket.  

Pandemin innebar ett uppsving. För första gången sedan mitten på 1990-talet ökade antalet som gick med i ett fack. Men ökningen följdes av en nedgång. Och LO-förbunden drabbades hårdast.

– En ganska dominerande orsak till att organisationsgraden gick ned under 2022 är att priserna började stiga så hastigt och att reallönerna sjönk. Särskilt bland lågavlönade överväger säkert många att spara in på fackavgiften när allt annat blir dyrare.

Det säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet som årligen sammanställer siffror över fackens medlemstal för tankesmedjan Arena Idé.    

Särskilt bland lågavlönade överväger säkert många att spara in på fackavgiften när allt annat blir dyrare.

Anders Kjellberg, professor i sociologi

Var tredje arbetare utrikesfödd

Under 2022 föll organisationsgraden – alltså andelen som är med i facket – till 59 procent i arbetaryrken. Motsvarande siffra året innan var 62 procent.

Aldrig i modern tid har den fackliga anslutningen bland arbetare varit så låg.  

Utöver kostnadskrisen är en orsak att gruppen utrikes födda arbetare vuxit. Under 2022 ökade utrikes födda arbetare både till antal – med runt 33 000 personer – och som andel av arbetskraften – från 30 till över 32 procent. 

– Var tredje arbetare är i dag född i ett annat land än Sverige. Många kommer från länder utanför EU där det kan finnas bristande kännedom om fackföreningar och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Till det kommer kanske bristande språkkunskaper också, säger Anders Kjellberg. 

Facklig organisationsgrad 2006-2022

Låga löner och osäkra villkor

Utrikesfödda är överrepresenterade i låglöneyrken – som matbud, städare eller personlig assistent – och har oftare osäkra anställningsformer.

Inom gruppen var 51 procent fackanslutna i fjol, jämfört med 54 procent år 2021. Om LO-facken vill vända utvecklingen krävs genomtänkta insatser, säger Anders Kjellberg. 

– Det är viktigt att man rekryterar folk från andra länder till fackliga förtroendeuppdrag. Men även att man ger information på olika språk. Sedan är det också angeläget att få upp lägstalönerna, så att dessa grupper ser att facket kämpar för deras intressen.

Tjänstemän mer organiserade

Även för tjänstemän minskade organisationsgraden något under 2002, till 73 procent från 74 procent året innan. Det innebär att det fackliga glappet mellan arbetarna och tjänstemännen nu är större än någonsin.

År 2006 fanns ingen sådan klyfta. Då var den fackliga anslutningen 77 procent i bägge grupperna. 

Svagare fack efter 2006

Mellan 2006 och 2008 ses ett skarpt hack i siffrorna över facklig anslutningsgrad. Såväl bland arbetare som tjänstemän sjönk  organisationsgraden med 5–6 procentenheter mellan 2006 och 2008.

Bakgrunden var att medlemskapet snabbt blivit dyrare. Den dåvarande regeringen slopade skattereduktionen för fack- och a-kasseavgiften. 

Dessutom kopplades a-kasseavgifterna till arbetslösheten inom respektive bransch. Särskilt inom arbetaryrken gav detta högre kostnader. 

Källa: Arena Idé