I en värld där artificiell intelligens (AI) och automatisering snabbt förändrar arbetsmarknaden står vi inför både utmaningar och möjligheter. Å ena sidan hotar tekniken att förstöra traditionella jobb, vilket skapar oro bland arbetare och fackföreningar. Å andra sidan kan AI och automatisering bidra till att skapa nytt välstånd och möjligheter – om vi bara hanterar denna omvälvande förändring på rätt sätt.

När man tänker på automatisering och AI, kan det vara lätt att se det som en fiende till arbetarrörelsen. Fabriksjobb, butiksjobb och många andra yrken som har varit hörnstenar i vår ekonomi riskerar att försvinna i takt med att maskiner och algoritmer tar över. Men vi måste också se de möjligheter som tekniken för med sig.

För att dra nytta av dessa möjligheter måste vi först och främst omfördela resurserna och investera i utbildning, omskolning och kompetensutveckling. Genom att beskatta de rikaste medborgarna och företagen på ett rättvist sätt kan vi generera de resurser som behövs för att stödja dem som drabbas av automatiseringen.

Vi måste se till att de som förlorar sina jobb får tillgång till utbildning och stöd för att lära sig nya färdigheter och yrken. På så sätt kan vi skapa en arbetskraft som är anpassad till den nya teknikdrivna arbetsmarknaden. Genom att investera i människors kompetens kan vi säkerställa att de nya jobben som skapas av AI och automatisering blir tillgängliga för alla, inte bara för dem som redan har tekniska färdigheter och kunskaper.

Samtidigt måste vi tänka på hur vi skapar en hållbar och rättvis ekonomi. Vi måste se till att de vinster som genereras av AI och automatisering kommer alla medborgare till del, inte bara de rikaste. Omfördelning av resurser och beskattning av de mest förmögna är avgörande för att uppnå detta mål. Genom att säkerställa en mer rättvis fördelning av välståndet kan vi bygga en framtid där alla kan dra nytta av den tekniska utvecklingen.

AI och automatisering är inte oundvikliga hot mot arbetarrörelsen. De utgör en utmaning som vi kan möta genom att anpassa oss och förbereda oss för förändringen. Genom att beskatta de rikaste, omfördela resurser och investera i utbildning och kompetensutveckling kan vi skapa en framtid där tekniken tjänar oss alla och bidrar till en mer rättvis och välmående värld.

Nedan följer Martin Klepkes egenskrivna ledare om just artificiell intelligens.

Ledarskribenten Martin Klepke, utbytt av en robot?

Mördade Artificiell Intelligens hela mänskligheten den 14 mars 2023?

För bara några ynka veckor sedan, den 14 mars 2023, släpptes den nya uppdaterade formen av Artificiell Intelligens, AI, vid namn GPT-4.

Och hela världen förändrades. Åtminstone om man ska tro den formliga lavin av reaktioner som rullat över jordklotet sedan dess.

I dag går inte en dag utan att nya artiklar publiceras med prognoser om vart det nya AI kan leda oss.

De flesta gissar att det leder oss till helvetet. Alternativt till den totala undergången.

Och faktiskt, den som börjar sätta sig in i AI:s möjligheter känner lätt nackhåren resa sig. Förutsägelserna ger intrycket av att tiotusen människor gått ut på gatorna med en skylt där det står ”Undergången är nära””.

Men till skillnad från litteraturens eller filmens, eller då och då verklighetens undergångssekter är det lätt att hålla med.

Frysa all utveckling av AI

I dag har över 1000 forskare och techmänniskor skrivit under ett upprop att frysa all utveckling av AI i sex månader för att hinna utveckla en bakdörr i systemet, ett nödstopp, en sladd att dra ut.

Många artiklar påminner också om den amerikanska superbegåvningen Stephen Hawkings sista varning innan han dog den 14 mars 2018 där han menar att förmågan att utveckla AI kan bli det sista mänskligheten gör.

– Hur AI påverkar oss på kort sikt beror på vem som kontrollerar AI. Hur AI påverkar oss på lång sikt beror på om vi kan kontrollera den alls, sa han.

Och exakt på dagen fem år efter Stephen Hawkings död presenteras alltså en version av AI som slår världen med häpnad – och fruktan.

Nätet svämmar nu över av AI-genererade filmer, bilder, texter som knappt kan skiljas från äkta filmer, bilder och texter.

Hawkings varning sann

Den första förutsägelsen i Stephen Hawkings varning är alltså redan sann: vem som kontrollerar AI avgör hur den påverkar oss. En antidemokratisk regim, som Rysslands eller Kinas, kan redan i dag använda AI till att bygga upp en helt ny fejkvärld.

Men vad händer på sikt? Kommer vi att förlora kontrollen över AI?

Ja, det är mycket möjligt.

Det stora hotet är att utvecklingen går så snabbt. AI utvecklar sig själv och lär sig av sina misstag – supersnabbt.

När nästa version av AI introduceras kan den ha vidareutvecklat sig själv till ytterligare en ny version innan människan ens hunnit förstå den gamla versionen.

Och vi har tappat kontrollen.

Nu ska det sägas att Stephen Hawkings ändå var ganska positiv. Han trodde att människan skulle klara av att hantera AI.

Men samtidigt har olika universitet och forskningsinstitut räknat fram att AI globalt kan komma att påverka över 300 miljoner jobb på bara några års sikt. En del jobb försvinner, andra ändrar karaktär eller börjar innehålla AI-komponenter som man måste lära sig om man ska behålla sitt jobb.

Jag beslöt därför att skriva en ledare om vad utvecklingen av AI kan betyda för världens arbetarklass.

(Jo, vi har fortfarande en mycket tydlig arbetarklass, både i Sverige och globalt).

Eller, tänkte jag sedan, varför inte låta Artificiell Intelligens skriva den?

Gav uppdrag till GPT-4 att skriva ledare

Jag gav GPT-4 uppdraget att skriva en ledare för tidningen Arbetet, såsom Martin Klepke, det vill säga jag själv, skulle ha skrivit den.

Den allvetande AI:n gav sig inom bråkdelen av en sekund ut på nätet, läste in de cirka 2500 ledartexter av mig som finns upplagda på nätet efter mina år som ledarskribent på Arbetet, sonderade Arbetets och LO:s roll i arbetsmarknadsdebatten, och rasslade – inom en tidsrymd av några ynka få sekunder!!!! ut en ledartext för tidningen Arbetet med rubriken ”Artificiell Intelligens, hot eller möjlighet för arbetarklassen?”

Den jäveln undertecknade till och med sin text med orden:

”Martin Klepke, ledarskribent Arbetet”

Hur blev den då?

Läs själva, AI:s ledartext om AI finns här intill. (Ni har själva läst den här uppe)

Själv tycker jag nog den är lite väl pladdrig och lite torr, och den upprepar sig. Det blev så, har jag fått förklarat, för att min beställning till AI:n inte var tillräckligt stringent.

Denna uppgift, att skriva beställningar till AI som är så precisa att man får ut just det man vill, kommer enligt flera förutsägelser att bli en nödvändig kunskap att ha i sitt CV – innan AI tar över den funktionen också. 

AI skrev precis den vinkel jag skulle ha

Men den viktigaste punkten ur ett arbetstagarperspektiv finns med i den artikel AI skrev i mitt namn, precis den vinkel som jag och Arbetets ledarredaktion skulle ha fokuserat på:

Allt handlar om hur de frigjorda resurserna fördelas.

Att AI kommer att leda till en stor ökning av produktiviteten får nog ses som klarlagt.

Men hur ska det ta nya överskott fördelas?

Vad tillfaller arbetare?

Och vad lägger rika makthavare beslag på?

Världens andragenerationsmiljardärer, som aldrig gjort ett handtag för sina miljarder utan ärvt dem och fördriver tiden med att skjuta inplanterade udda djur på en egen ö, har säkert alla möjligheter att använda AI för att tjäna ytterligare några miljarder samtidigt som personalen sparkas till att bli någon annans problem.

Det här är vad som pågår just nu över hela jordklotet, och det skulle ske betydligt snabbare med en utvecklad AI.

Det var denna ständiga överföring från Jordens majoritet av människor till ett ytterst litet fåtal som den franske ekonomen Thomas Piketty uppmärksammade i sin bok ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet” som kom ut 2013.

I sina framräkningar kom Piketty fram till att om denna överföring till de extremt rika inte stoppas kommer det att sluta i ett tillstånd där ett fåtal personer äger, inte bara mycket utan allt, precis allt som finns på denna jord.

Resten av mänskligheten kommer att födas i skuld och dö i skuld.

För att stoppa denna utveckling förordade Piketty en global kapitalskatt som skulle återföra kapitalet till de arbetare som en gång skapat det.

I en framtida AI-värld kommer sammanhållningen och facklig kamp därför att bli mer nödvändig än någonsin.

Förhoppningsvis kommer vi också att ha framsynta politiker, det vill säga inte den förvirrade konstellation av ministrar och stödpartister som nu levererar häpnadsväckande dumheter från Regeringskansliet.

Kraftigt ökade skatteuttag

En rationell politik i AI-världen är till exempel att genom kraftigt ökade skatteuttag mot de bolag som kommer att tjäna på AI satsa på utbildning (som AI i artikeln här intill själv påpekar) men också på att investera i välfärd, skola, vård och omsorg.

Eller att frigöra resurser för en kraftigt förkortad arbetstid för alla.

Vård och omsorg är dessutom de områden som enligt alla framtidsprognoser inte kommer att påverkas så mycket av AI.

Genom att föra över pengar från de vinster bolagen gör med vår framtida AI-produktion till välfärd kan vi säkra jobb och äntligen få en äldreomsorg och vård som motsvarar behoven.

Så visst är AI inte bara ett hot utan också möjligheter för hela mänskligheten.

Kampen kommer – som alltid – att stå om fördelningen av de resurser som frigörs och hur vinster ska delas. Om mänskligheten inte dessförinnan har hunnit utplånas av GPT-6, GPT-7, GPT-8 eller…