Förhandlareliten – så mycket tjänar de som bestämmer din lön
De har makten över löneökningarna i Sverige och tjänar mångdubbelt jämfört med en vanlig löntagare. Arbetet har granskat inkomsterna för de som bestämmer din lön.
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt, Teknikföretagen förhandlingschef Tomas Undin och Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna.
Vd:arna på de 50 största börsbolagen har en snittinkomst som är 69 gånger högre än en industriarbetarlön.
Jämför man med en städare är den 93 gånger högre. Det framgår av LO:s årliga rapport Makteliten. Där har man kartlagt lönerna för omkring 200 personer på topposter inom olika delar av samhället
– Vi ser hur klyftorna ökar och det innebär att vi får ett land som inte håller ihop. Det är en grupp i samhället som tar viktiga beslut. Att de är oerhört rika, ja, då har de ingen aning om hur vanligt folk har det.
Så sa LO:s ordförande, Susanna Gideonsson, till Arbetet i samband med publiceringen av rapporten.
Själv tjänar hon 3,7 gånger mer än en industriarbetare, alltså långt ifrån toppcheferna i näringslivet.
Men det är ändå betydligt mer än de genomsnittliga lönerna för dem hon ska representera.
Vad tjänar förhandlareliten?
Hur ser det då ut för övriga inom det vi kan kalla förhandlareliten, de som har makten över löneökningstakten i Sverige?
Arbetet har begärt ut inkomstuppgifter från Skatteverket för ett 30-tal personer på fack- och arbetsgivarsidan inom industrin.
Det är de som förhandlar fram det så kallade märket, som sedan blir norm för alla andra avtal på arbetsmarknaden.
Dessutom har vi tittat på inkomsterna för motsvarande poster hos centralorganisationerna LO och Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringslivs vd i topp
I topp ligger Svenskt Näringslivs vd, Jan-Olof Jacke, som hade en fastställd förvärvsinkomst, alltså lön och andra ersättningar, på drygt 6,5 miljoner 2021.
Det motsvarar en månadsinkomst på 545 000 kronor eller 16,4 industriarbetarlöner.
Tvåa kommer Klas Wåhlberg, vd för arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Han tjänade knappt 4,9 miljoner 2021, en månadsinkomst på 407 000 kronor, motsvarande 12,2 industriarbetarlöner.
Tjänar mer än chefen
Den med högst inkomst på den fackliga sidan kommer först på nionde plats. Det är Unionens förhandlingschef, Martin Wästfelt, som drog in knappt två miljoner 2021, eller 164 000 i månaden, 4,9 industriarbetarlöner.
Därmed slår han sin chef, Unionens ordförande Martin Linder, med drygt 20 000 i månaden. Martin Linders inkomst motsvarade 143 000 kronor i månaden, eller 4,3 industriarbetarlöner.
På tredje plats bland de fackliga, men etta från LO-håll kom LO:s ordförande, Susanna Gideonsson.
Hon tjänade drygt 1,5 miljoner, motsvarande 127 000 i månaden. Det är alltså 3,7 gånger mer än en industriarbetare.
LO har ett beslut om att ordförandes lön ska vara 3,5 gånger en industriarbetarlön, men till det kommer ersättningar för flygresor till och från bostaden i Umeå. Något Susanna Gideonsson förmånsbeskattas för.
Är du värd de pengarna?
– Det är inte jag som sätter min lön och jag har aldrig förhandlat min lön, utan det är andra som gör det, säger Susanna Gideonsson.
Snittet: 4,7 industriarbetarlöner
Snittinkomsten för förhandlareliten låg på 1 790 745 kronor 2021. Det motsvarar 4,7 industriarbetarlöner, eller 155 784 kronor i månaden.
Men är det ett problem? Gör deras höga inkomster att de inte har en ”aning om hur vanligt folk har det”?
Det finns i alla fall en avsevärd risk att det är så medlemmarna uppfattar det. I alla fall när det gäller de fackliga förhandlarnas löner, tror Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.
– Ser jag att jag själv inte får ut särskilt mycket av en kollektivavtalsförhandling och får veta att de som suttit och förhandlat åt mig tjänar 100 000 i månaden. Då är det nog lätt att tänka att varför skulle de bry sig om oss då? De göder sig ju själva.
Experten: Finns risk för misstro
Så det behöver inte vara så att förhandlarna förlorar kontakten med hur vanligt folk har det, men det finns en risk att vanligt folk uppfattar det så.
Det blir extra tydligt i årets avtalsrörelse med en skenande inflation samtidigt som förhandlarna säger att man inte får dra på för mycket för att inte inflationen ska bli ännu högre.
– Men folk måste ju få ihop till räkningarna i alla fall. Då börjar man kanske se förhandlarna som verklighetsfrånvända eller att det sitter i en bubbla ihop med motparten. Ser man då att de dessutom tjänar en fruktansvärd massa pengar så blir man ju inte mer vänligt inställd, säger Christer Thörnqvist.
Han tror att det är lättare för vanliga löntagare att godta att representanterna på arbetsgivarsidan tjänar mycket pengar.
– Man förväntar sig nog inte bättre av dem. Arbetsgivarna är trots allt en motpart. De representerar ju företagen, kommunerna eller staten, inte löntagarna.
Lönerna har ökat för majoriteten
Arbetet har även tittat på hur mycket förhandlareliten tjänade året innan, 2020, för att se hur mycket deras inkomst ökade.
Det visar sig då att av de 29 på listan är det 19 som ökat sin inkomst mer än den genomsnittliga löneökningen 2021, som enligt Medlingsinstitutets statistik landade på 2,6 procent.
Av dem kommer fem från den fackliga sidan och resten från arbetsgivarsidan.
En brasklapp i sammanhanget är att det inte framgår varifrån inkomsterna kommer. Det handlar alltså om inkomst från lön, ersättningar för uppdrag och andra inkomster man kan tänkas ha.
Många på listan sitter i diverse styrelser och kan under året ha fått ett nytt uppdrag och därigenom ökat sin inkomst.
Udda avtalsrörelse
Avtalsrörelsen 2020 blev speciell. När förhandlingarna skulle dra i gång på allvar i början av året slog pandemin till med full kraft och Sverige stannade upp. Så även avtalsförhandlingarna.
Det befintliga avtalet förlängdes, eller prolongerades som det heter på avtalssvenska, till senhösten.
Ett nytt avtal kom då på plats som skulle ge 3 procent från den 1 november. Hela avtalet gav 5,4 procent på 29 månader. Det motsvarar en årstakt på 2,2 procent.
Enligt Medlingsinstitutets statistik blev utfallet för 2021, sett till hela ekonomin, att lönerna ökade med 2,6 procent jämfört med 2020.
Varnade – men ökade sin inkomst
Inför att de uppskjutna avtalsförhandlingarna skulle återupptas i oktober 2020 gick Livsmedelsföretagens förhandlingschef, Henrik van Rijswijk, ut med en varning:
– Vi bör alla vara på det klara med att det egentligen inte finns något utrymme för löneökningar överhuvudtaget under år 2020.
Sedan fortsatte han:
– Alla måste vi ta ett ansvar för att under kommande år efter pandemin ta oss ur krisen, det gäller självfallet även fackens eventuella krav på lönehöjningar. Jag hoppas hur som helst att de tar sitt förnuft till fånga och inser den allvarliga situationen.
Det verkar dock som att det fanns en del utrymme för löneökningar, i alla fall hos Livsmedelsföretagen självt.
Henrik van Riswijks inkomst ökade med nästan 13 procent mellan 2020 och 2021. Även organisationens vd, Björn Hellman, fick en hygglig inkomstökning på närmare 10 procent.
När Arbetet frågar Livsmedelsföretagen om lönerna får vi svaret från pressavdelningen att man inte kommenterar enskilda medarbetares anställningsvillkor.
Det innebär att det inte går att veta om det handlar om att deras löner höjts så mycket, eller om det handlar om andra inkomster.
Gideonsson minskade sina inkomst
LO-ordföranden gick åt andra hållet och minskade sin inkomst med närmare 15 procent mellan de två åren.
Men det har en förklaring:
– Jag minskade min lön för att under tiden jag var på Handels så stod Handels för mitt boende i Stockholm. Här på LO tycker man att man får skylla sig själv om man inte bor i Stockholm, säger Susanna Gideonsson som fram till juni 2020 var ordförande för Handels innan hon valdes till samma post på LO.
Lista: Så mycket tjänar förhandlareliten
Så gjorde vi
- Arbetet har identifierat 29 personer från facken inom industrin och deras motparter, som är inblandade i förhandlingar av det lönenormerande märket. Det handlar om ordförande eller vd och avtalssekreterare eller förhandlingschef. Samt topparna inom LO och Svenskt Näringsliv.
- Vi har sedan begärt ut fastställd förvärvsinkomst för inkomståren 2020 och 2021 för dem från Skatteverket.
- Det går inte att se varifrån inkomsterna har kommit, vilket innebär att det även kan vara pengar från olika typer av extrauppdrag som styrelsearbete och liknande.
- Det innebär att inkomsterna kan ha påverkats av att någon fått ett nytt styrelseuppdrag eller blivit av med ett till exempel.
