Löneklyftan mellan näringslivets toppar och vanliga arbetare fortsätter att öka. Nu går det drygt 69 industriarbetarlöner på en topp-vd, vilket är den största skillnaden på de drygt 70 år som granskats i LO:s återkommande rapport Makteliten.
I årets rapport finns även städare och fastighetsskötare med. Där är klyftan ännu större än för industriarbetarna, den ekonomiska eliten tjänar 93 gånger så mycket som städaren och 78 gånger så mycket om fastighetsskötaren.
Det är overkligt stora skillnader. Det enda rimliga är att mer pengar hamnar på städarens och fastighetsskötarens lönekonto.
Men spelar det någon roll att ojämlikheten ökat sedan 1980-talet om ändå alla fått det bättre? Det är en fråga som den fackliga tankesmedjan Katalys borrat i. Deras rapport ”Alla får det inte bättre” pekar på att den ökade peng som de fattigaste fått i plånboken motverkas av försämrade livsvillkor i och med att välfärden urholkats.
Människor som tillhör den femtedel som har lägst disponibel inkomst har fått cirka 1000 kronor mer i plånboken under de senaste 20 åren. Det är en ökning med 17 procent. Ingenting jämfört med den översta femtedelen som fått 25 000 kronor mer att röra sig med, en ökning med 75 procent.
I debatten har argumentet att alla ändå fått det bättre varit återkommande i de politiska läger som tycker att ökade klyftor inte är skadligt för samhället.
Men de ökade klyftorna drar isär oss. Att makthavare och vanliga medborgare lever som på olika planeter skapar grogrund för att de som har det tuffast känner sig exkluderade och marginaliserade. När välfärden i form av skola, vård och omsorg inte levererar drabbar det extra hårt för den som inte kan köpa sig en gräddfil till privata alternativ. Det här är en utveckling att ta på stort allvar och motarbeta.
Vi har fått höra att löntagarna måste ta ansvar i årets avtalsrörelse. Inte kräva för höga lönelyft för att riskera att ytterligare spä på den problematiska inflationen.
Rapporterna om ökade inkomstklyftor blir inget mindre än en brandfackla direkt in i avtalsrörelsen. Det har sagts försvinnande lite i den allmänna debatten om att högavlönade chefer skulle föregå med gott exempel och inte ta ut några extra löneökningar. Trots att många av dem uppenbarligen inte direkt har det knapert.
Det sägs att årets avtalsrörelse kommer bli svårare än någonsin. LO-facken har mycket goda argument för att löneutrymmet ska användas till de anställdas löner – nu är inte tiden att bara LO-folket ska ta ansvar och stå tillbaka.
