Rommelie Zerrudo har två jobb – klarar sig knappt på lönen

Klockan kvart i fem på morgonen ringer väckarklockan. Det är dags att göra sig redo för jobbet. Men på senaste tiden har det blivit svårare och svårare att kliva upp, berättar Rommelie Zerrudo.

– Det känns som att jag måste dricka två liter kaffe bara för att piggna till.

Klockan halv sju börjar hon sitt arbete som personlig assistent i Östersund. Hon jobbar ett helt dygn och kommer hem runt sju på morgonen dagen efter. Då brukar hon gå och lägga sig i några timmar.

–  Sedan kliver jag upp vid fyra på eftermiddagen och börjar klockan sex på kvällen på det andra jobbet och jobbar hela natten.

Hundratusentals dubbeljobbar

Rommelie Zerrudo är en av ungefär 300 000 i Sverige som har mer än ett arbete. Hon jobbar deltid för två olika assistansbolag – och ibland gör hon lite inhopp på ett tredje. Totalt jobbar hon långt mer än 100 procent. Jobben behöver hon för att få ekonomin att gå ihop. Hon har ensam ansvaret för en tonårsson.  

– Jag är bara 42 år, men det känns som att jag måste varva ner snart. Man känner i kroppen att man är väldigt sliten, säger hon.

Att ha två olika jobb har länge varit en del av lågavlönades vardag i länder som USA. Men hur ser det egentligen ut i Sverige i spåren av inflationskrisen?

Arbetet har begärt ut unik statistik från SCB:s arbetskraftsundersökning som ger en fingervisning. I november förra året hade 302 000 svenskar ett eller flera extrajobb utöver sin huvudsakliga sysselsättning – en ökning med nästan 20 procent jämfört med november 2021.

Även timmarna som läggs på extrajobbet har ökat rejält enligt undersökningen. I november förra året gjordes två miljoner arbetstimmar i ett extrajobb, en ökning med 26 procent jämfört med samma månad året innan.

I snitt lägger de som har ett extrajobb ungefär 9 timmar i veckan på det jobbet. 

Många letar efter ett andra jobb

Pandemins påverkan på arbetsmarknaden de senaste åren gör det svårt att säga vad ökningen beror på. SCB förändrade sina statistikdefinitioner i januari 2021. Därför går längre jämförelser tillbaka i tiden inte att göra.

Bland dem med extrajobb döljer sig givetvis också de som utför extra uppdrag, eller driver egna företag av helt andra skäl än ekonomiska.

Men en enkätundersökning som det multi-nationella bemanningsföretaget Randstad släppte i januari ger stöd för bilden: Just nu vill många jobba mera för att få ekonomin att gå ihop. 

Undersökningen visar att 22 procent av de svenskar som arbetar letar efter ytterligare en jobbroll för att klara sina ökade levnadskostnader eller planerar att göra det. Det kan jämföras med 25 procent globalt. 

Lika många har ökat antalet timmar på jobbet av samma skäl, eller planerar att göra det. 

Working poor i Sverige?

Carina Mood är professor vid Stockholms universitet och forskar om fattigdom. Enligt henne finns det ännu inte några data över hur inflationskrisen påverkat fattigdomen i Sverige. Men med största sannolikhet ökar den.

– Nästan alla fick råd med mindre på grund av inflationen. Men det tar ju hårdast på dem i botten, som redan hade små marginaler.

I Sverige har vi traditionellt haft mindre av det som brukar kallas working poor, alltså personer som har ett jobb men ändå är fattiga. Skillnaden har i stället stått mellan dem som har ett jobb och dem som står utanför arbetsmarknaden. 

– Det har varit väldigt tydligt att är man på arbetsmarknaden så är risken för fattigdom väldigt låg. Men om det har hänt saker de senaste två åren, det har jag inga vetenskapliga bevis för. Men jag skulle fortfarande säga att vi är långt ifrån situationen i USA till exempel, säger Carina Mood.

Inflationen – en stor smäll

I år är det avtalsrörelse och om några månader ska de nya löneökningarna vara klara. Facken har krävt 4,4 procent och en extra satsning på dem som har de lägsta lönerna. 

Lönekampen – spelet om avtalsrörelsen

Löner & Avtal

För Rommelie Zerrudo har inflationen varit en stor smäll. Hon jobbade visserligen extra redan tidigare, men från att få pengar över i slutet av månaden går ekonomin i dag nästan inte ihop, trots flera jobb.

– I vanliga fall har man pengar i plånboken efter allt är betalt. I dag har jag 800 kronor kvar och nästa lön kommer om två veckor, berättar hon.

Hon hjälper också sin familj i hemlandet Filippinerna ekonomiskt. Där har inflationen slagit betydligt värre än här, då många redan levde på eller under marginalerna, berättar hon. 

Hon menar att vårens löneökningar behövs redan nu.

–  Nu när det är så här dålig ekonomi, då behöver man ett par tusen extra i alla fall så vi kan klara oss.

Men hur påverkar det egentligen en person att jobba på flera jobb samtidigt? 

Dubbla jobb drabbar hälsan

Göran Kecklund är professor och forskar om stress och arbetstider. Han konstaterar att dubbla jobb i grunden är dåligt för måendet.

– Det blir besvärligare logistik i privatlivet. Man har olika arbetsplatser man måste ta sig till och man har olika arbetskamrater där man kanske inte kommer in i arbetsplatskulturen på samma sätt, säger han.

Att jobba betydligt mer än de vanliga 40 timmarna i veckan under en längre tid påverkar också hälsan negativt, enligt honom. 

– Det verkar finnas ökad risk för vissa sjukdomar, till exempel hjärtsjukdom och även andra typiska stressrelaterade sjukdomar, som ämnesomsättningsstörningar, diabetes och naturligtvis också psykisk ohälsa. 

De som jobbar mycket tenderar också att få en sämre livsstil.

– Det finns undersökningar som visar att man kan få ett lite högre alkoholintag för att varva ner. Man kanske inte heller hinner med motion och missköter sin kost och liknande.

Han anser att huvudarbetsgivaren, om det finns en sådan, borde ha koll på om personalen jobbar dubbelt.

– Ett sätt är att undersöka om det finns möjlighet för personen att gå upp i arbetstid så att den därigenom inte behöver ha dubbla jobb.

Mantrat: ”Inte bara jag som har det tufft”

Att familjelivet blir lidande av dubbeljobb är något som Rommelie Zerrudo känner igen. Hon skrattar till när hon berättar om filmkvällarna på fredagar. 

– Oftast ligger man och sover under filmen. Men på något sätt är man ändå närvarande.

Hur gör du för att orka gå upp klockan fem på morgonen när du varit hemma i mindre än åtta timmar?
– Man tänker att det inte bara är jag som har det tufft. Det finns människor någon annanstans som har det mycket svårare än vad jag har. Det är ett mantra jag brukar upprepa på morgonen.