Efter att ha förkastat arbetsgivarnas bud om tvååriga avtal med löneökningar på 6,6 procent tog finska Industrifacket ut över 7 000 medlemmar i strejk.

Flera strejker var planerade i februari – men i stället valde Industrifacket att acceptera ett förbättrat bud.

Industrifacket tecknar två separata kollektivavtal, ett för teknologiindustrin och ett för kemiindustrin. Bägge avtalen är värda 7 procent över två års tid, men skiljer sig en aning åt i konstruktionen.

Lönekampen – spelet om avtalsrörelsen

Löner & Avtal

Kollektivavtal värda 7 procent

Avtalet för teknologiindustrin berör 90 000 anställda. Dessa får löneökningar på 3,5 procent under 2023 plus en engångsutbetalning på 400 euro. Under 2024 blir det allmänna lönepåslaget 2 procent samtidigt som en lokal pott värd 0,5 procent fördelas av arbetsgivaren.

Kemiavtalet berör 13 000 anställda och är värt lika mycket. Men här blir löneökningarna 2,2 procent under 2023 samtidigt som engångsbetalningen uppgår till 800 euro. 

År 2024 blir det allmänna lönepåslaget 3,3 procent. En lokal pott på 0,2 procent fördelas på företagsnivå. 

”Stopp på fattigdomsspiralen”

I samband med strejkerna krävde Industrifacket löneökningar på tysk nivå. Det tyska industrifacket IG Metall tecknade i november avtal om löneökningar på 8,5 procent över två år. Dessutom ingick en skattefri engångsersättning på 3 000 euro till alla anställda.

Dit nådde Industrifacket inte. Finlands centralbank räknar med att inflationen landar på 5 procent under 2023, vilket innebär att industriarbetarna får en reallönesänkning på 0,5 procent.

Men industrifackets ordförande Riku Aalto försvarar avtalet.

– Med den här avtalslösningen får vi inte kompensation för den köpkraft som gått förlorad men det lägger stopp på fattigdomsspiralen och skapar utsikter till att inkomstnivån för arbetarna kan förbättras, säger han enligt Svenska Yle.     

Svenska industrifack kräver mer – typ

De finska löneökningarna ligger – beroende på hur man räknar – en bit under vad de svenska industrifacken siktar på. Facken inom industrin har krävt 4,4 procents löneökning under ett år.   

Omräknat till ett tvåårigt avtal, som de nytecknade avtalen i Finland, skulle det motsvara 8,8 procent. 

Samtidigt är den siffran förstås hypotetisk. Vilka lönekrav de svenska facken ställer nästa år kommer att bero på konjukturläget. 

I en intervju med Arbetet berättar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson att han får kritiska frågor om varför facken inte kräver mer redan i år. 

– Jag svarar att vi först måste knäcka nacken på inflationen. Sedan kan vi få reallöneökningar, säger Torbjörn Johansson.

Påverkar 300 000 kommunalare

Sommaren 2022 tecknade fack och arbetsgivare i Finlands kommunsektor en överenskommelse om hur lönerna för offentliganställda skulle lyftas. 

Överenskommelsen knöt lönerna i kommunal sektor till Industrifackets avtal. Under fem års tid ska kommunalarna få en dryg procent högre löneökningar än vad industrin enas om. 

Industrins avtal för 2023–2024 är värt 7 procent. Det innebär att runt 300 000 kommunanställda – däribland lärare och vårdpersonal – får löneökningar på 9 procent under samma tid.   

Källa: Svenska Yle