”Obegripligt att regeringen skär ner på yrkesutbildningarna”
I dag saknas utbildade kockar, undersköterskor, barnskötare, målare och många andra yrken. Samtidigt är arbetslösheten hög och det finns ett stort intresse för omställningsstudiestödet. Ändå väljer regeringen att skära ner på yrkesutbildningarna. Det är obegripligt, skriver Thomas Carlén och Mia Nikali på LO.
Thomas Carlén och Ma Nikali, LO.
Det är glädjande att intresset att studera med det nya omställningsstudiestödet är stort. Drygt 20 000 personer har redan sökt stödet – och fler lär det bli när det generösa studiebidraget blir välkänt.
I en undersökning ställde vi frågor till 1 000 av LO-förbundens medlemmar, och svaren visar att majoriteten kan tänka sig att studera inom ramen för omställningsstudiestödet.
Detta kommer att stärka arbetstagarnas omställningsförmåga och öka rörligheten på arbetsmarknaden.
Behoven av yrkesutbildad arbetskraft är skriande i många branscher. Enligt Arbetsförmedlingen är arbetskraftsbristen i näringslivet på rekordhöga nivåer, och svårigheterna att rekrytera rätt kompetens kommer, trots vikande konjunktur, att bestå.
Listan över bristyrken är lång
Det behövs kockar, undersköterskor, barnskötare, målare, solcellsmontörer, installationselektriker, busschaufförer, svetsare och vårdadministratörer.
Listan kan göras lång. Svenskt Näringsliv vittnade tidigare i år om att vartannat företag har försökt att rekrytera personer med gymnasial yrkeskompetens, och att sju av tio företag har svårt att hitta personer med rätt kompetens att anställa.
Samtidigt som det saknas yrkesutbildad arbetskraft är arbetslösheten hög. I november var 330 000 inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen.
Och samtliga prognosmakare, inklusive LO-ekonomerna, förutspår att arbetslösheten ökar ytterligare under 2023.
LO vill få in fler i utbildning
Med rätt utbildning skulle många arbetslösa kunna matchas till arbete. Därför vill LO kraftigt öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningarna – från dagens cirka 7 000 till 30 000.
Samtidigt behöver Arbetsförmedlingen anvisa fler till reguljära studier. Det skulle underlätta för både arbetslösa och arbetsgivare, men det är även angeläget för de många nya företagsetableringar som nu sker runt om i Sverige.
I detta läge väljer högerregeringen med stöd av Sverigedemokraterna att skära ner på antalet platser inom vuxenutbildningen.
Enligt budgeten för 2023 kommer det att bli nedskärningar på cirka 25 000 platser, enligt LOs uträkning. Det är lågt räknat.
Detta drabbar framför allt komvux/yrkesvux, yrkeshögskolan och folkhögskolan, alltså yrkesutbildningar som det är stor efterfrågan på. Regeringen minskar även anslagen till arbetsmarknadsutbildningarna. Det är utbildningar som, ofta väldigt snabbt, leder till jobb inom många LO-yrken.
Fler utbildningsplatser behövs
För att möta kompetensbristen och förändringarna på arbetsmarknaden, som främst drivs av digitalisering och klimatomställningen, måste arbetstagarna få möjlighet att vidareutbilda eller skola om sig. Då behövs fler utbildningsplatser, inte färre.
Annars är risken överhängande att både arbetslöshet och kompetensbrist fortsätter att öka. Det förlorar alla på.
Det kan tyckas uppenbart att de stora behoven av yrkesutbildad arbetskraft och det stora intresset att studera med omställningsstudiestödet är tillräckliga argument för att satsa mer resurser på utbildning.
Därför är det obegripligt att regeringen väljer att skära ner på vuxenutbildningen.
