Tolken Roshna Walee kritiserar Tidöavtalet: ”Urdåligt och stora risker att begränsa rätten till tolk”
Regeringens Tidöavtal vill begränsa rätten till tolk. Tolken Roshna Walee tycker att idén är ”urdålig” och hon ser stora risker med förslaget.
Roshna Walee säger att många privatpersoner som hon tolkar för kan bra svenska, men kanske inte har koll på medicinska termer – då kan en tolk ändå behövas.
En kylig vind sveper över Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg.
Roshna Walee har precis avslutat ett uppdrag inne på Jubileumskliniken där en cancerpatients behandling gicks igenom med många medicinska begrepp.
Hon är tolk i sorani, en av kurdiska språkets största dialekter.
– Det finns de som bott här lång tid och ändå är beroende av tolk. Det är inte så att de jättegärna vill ha en tolk med på varje möte. De flesta tycker att det är jobbigt att kommunicera via en tredje person. Men att ta bort den rättigheten leder inte till att folk lär sig svenska fortare.
Bil är ambulerande kontor
Arbetet följer Roshna Walee till bilen som fungerar som ambulerande kontor mellan uppdragen.
Veckan är fullspäckad och hon jobbar över hela staden på en rad inrättningar som socialtjänst, tingsrätt, och sjukvård.
Roshna Walee har arbetat som tolk i 22 år. Hon säger att få egentligen förstår hur arbetet går till, och att tolkens opartiska roll är nödvändig för att uppehålla rättssäkerhet.
– Vi har inte mandat att gå in och underlätta en situation när vi exempelvis ser att det blir en kulturkrock. I många kulturer får man inte titta andra i ögonen om man är kvinna, hon kan då ses som oanständig. Men här i Sverige gör man ju det och om man inte har ögonkontakt kan man riskera att få en diagnos.
Kulturdialog om krockar
Tolkförmedling väst har därför startat en kulturdialog där tolkarna föreläser om sådana krockar för olika vårdinrättningar.
Förslaget att begränsa tolkning är ”urdåligt” säger Roshna Walee. En stor risk är att just rättssäkerheten.
Vem som ska översätta om en tolk inte är med? I situationer där barn omhändertas, när våld i nära relationer uppdagas, eller när en person får en sjukdomsdiagnos kan information undanhållas.
– Rättssäkerheten är till för tolkanvändare, det vill säga myndighetspersonen, eller sjukvårdspersonal. Det är de som oftast bokar tolken, inte tvärtom, säger Roshna Walee.
– I många kulturer berättar man inte för anhöriga att de är döende, man tror att man skyddar dem. Risken är då att all information inte tolkas om ingen tolk är med.
Roshna Walee
Yrke: Auktoriserad tolk, föreläsare, tolkutbildare.
Ålder: 46 år.
Bor: Kållered.
År i branschen: 22.
Lön: Egenföretagare, tar ut 32 000 (netto).
Regeringen vill se fler betala tolk ur egen ficka
Regeringen vill utreda om rätten till skattefinansierad tolk bör minskas för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. I stället ska privatpersoner själva betala för tolk vid behov.
I svensk förvaltningslag står det under paragraf 13 att ”en myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska (…)”.
