Alla fack utom Transport står bakom LO-samordningen när nya löner ska sättas i avtalsrörelsen 2023
Med undantag för Transport står hela LO-familjen bakom LO:s gemensamma krav inför avtalsrörelsen. Därmed kan LO-förbunden räkna med sympatiåtgärder när de vill driva igenom extra lönelyft för lågavlönade.
Tommy Wreeth, ordförande Transport.
I dag, fredag, är sista dagen för de 14 LO-förbunden att ge besked om de står bakom LO:s gemensamma krav i avtalsrörelsen 2023.
Byggnads meddelade först i går, torsdag 8 december, att förbundet ska vara med i LO-samordningen, Fastighets förbundsstyrelse bestämde sig sent på torsdag eftermiddag, och i dag har Seko som sista förbund meddelat LO att man ansluter sig.
Det är ingen slump att just de här förbunden har dröjt med besked in i det sista. Tidigare i höstas, när LO beslutade om hur avtalskraven ska se ut i stora drag, sa förbunden inom 6F att de bara ställer upp om lönekraven blir tillräckligt höga.
Seko: Kravet i underkant
Och LO-kravet på 4,4 procent är egentligen i underkant, anser bland andra Seko.
– Vi hade önskat att vi landat i högre krav, och vi har gjort vad vi kan för att pressa upp nivåerna, säger förbundsordföranden Gabriella Lavecchia.
LO är nu i stort sett samlat inför avtalsrörelsen. Transports ordförande Tommy Wreeth har förvisso kritiserat LO-kraven, som hans förbund anser är alltför låga.
Men Transport avvisar bara själva siffrorna. I övriga delar står förbundet bakom LO-samordningen, enligt det beslut Transports förbundsstyrelse fattade på onsdagen.
– Att LO lyckas samordna sig är jätteviktigt. Det ger legitimitet åt själva modellen för lönebildningen, säger Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet.
”Utan LO-samordning vittrar modell sönder”
Även utan en LO-samordningen hade löneökningarna inom industrin förmodligen blivit ett ”märke”, alltså en norm för hur snabbt lönerna på den övriga arbetsmarknaden får öka nästa år.
– Men utan LO-samordning vittrar modellen sönder på sikt. Att LO frivilligt accepterar märket ger en helt annan styrka än att märket tvingas på LO-förbunden, säger Irene Wennemo, som tillägger:
– Utan LO-samordning hade Riksbanken tvingats kyla ner ekonomin mer än den nu behöver göra.
De krav LO-förbunden nu samlats kring är att lönerna ska höjas med 4,4 procent nästa år, dock minst 1 192 kronor i månaden.
Det krontalet betyder att lönerna – om LO får sin vilja igenom – ökar med mer än 4,4 procent i branscher och företag där många har löner under 27 100 kronor i månaden.
”Frivilligt krav”
Till detta kommer ett ”frivilligt” krav om att höja de lägsta tillåtna lönerna i kollektivavtalen med 1 371 kronor.
I en del branscher kommer LO-förbunden inte vilja driva det kravet.
Men där ett förbund väljer att använda kravet, och begär sympatiåtgärder för att få igenom det, är övriga LO-förbund skyldiga att ställa upp. Det är den yttersta innebörden av LO-samordningen.
I samordningen ingår också att LO ska förhandla med Svenskt Näringsliv om bättre avtalspension och försäkringar. Det ska ske parallellt med att förbunden förhandlar om löneökningar.
